Dagens Nyheter 1995-05-15

Hans L Zetterberg

Moralisk panik

På 1960-talet blev knark en del av studentlivet världen över. Bland samhällsforskarna som på nära håll sett reaktionen mot haschrökning finns några som förädlat dessa erfarenheter från studenttiden till vetenskaplig nyfikenhet. Varför reagerade samhället så hårt mot knarket? All forskning visar att t ex alkoholmissbruk är mycket vanligare och ger upphov till långt kostsammare skador än knarket. Minst tiofalt mera säger vi för närvarande i Sverige.

Forskarna började samla information om liknande förvrängda storleksordningar i samhällets reaktioner. De hittade många: t ex obalanser kring abort, aids, barnmisshandel, dagisbarn, djurplågeri, homosexualitet, incest, tillsatser i maten, pornografi, prostitution, radioaktivitet, satanism, sexuellt slaveri. När dessa incidenter systematiskt analyserades växte en teori om moralisk panik fram, en intressant del av modern sociologi.

En moralpanik är en smittsam vrede eller fruktan som uppstår då beteendet hos vissa människor ("de onda") anses så förödande eller hotfullt för resten av samhället ("de goda") att omedelbara åtgärder måste till för att kontrollera beteendet och återställa samhällsordningen. De ledande forskarna om moralpanik är sydafrikanen Stanley Cohen som studerat fenomenet i England och formulerat begreppet moralpanik, Erich Goode i USA och Nachman Ben-Yehuda i Israel. De två senare har nyligen gett ut boken "Moral Panics: The Social Construction of Deviance" (Blackwell, Oxford 1994).

En moralisk panik innehåller för det första en förvrängning av storleksordningar så att ett problem framstår som mer ödesdigert än det är i verkligheten. Fick vi i vår senaste moraliska panik någonsin veta hur många procent av Europas slaktdjur som fraktas långt och länge i lastbil? Det verkade vara allesamman.

För det andra har den moraliska paniken ett känslomässigt tonläge av avsky, förtvivlan, ursinne och protest. Jakten på säl upprör in i själen. Vi har insett att tv-bilder upprör mer än tidningar.

En moralisk panik skapar för det tredje ett samförstånd mellan panikdeltagarna att något ont är på färde. Tron på rykten om vitt förekommande incest i ett norskt lokalsamhälle kan förena i övrigt skilda kretsar.

För det fjärde skapar en moralisk panik klyftor mellan "onda" och "goda", motsättningar som kan utnyttjas av intressegrupper. Kds tackar och tar emot när abortfrågan blossar upp till ny moralisk panik.

Till sist, en moralisk panik kräver åtgärder och ger ofta ekon i parlamenten. Listan med exempel på moralpanik har onekligen vissa likheter med kvällstidningarnas mer slående löpsedlar. En moralpanik är en nyhet och massmedierna skall rapportera den. Ibland grips emellertid redaktionerna själva av paniken och blir mer än nyhetsförmedlare: de orkestrerar paniken. Ledarsida och nyhetssida driver samma kampanj, tv hakar på och driver på, och indignationens vågor går höga.

En moralisk panik kan då tränga in i regering och riksdag. Politiker blir naturligtvis personligen upprörda som alla andra. Men under en panik blir de också hetsade av medier och demonstranter att handla. Ett exempel är stormen mot barnpornografin häromåret, en panik som riskerade att slå ut vårt lands centrala och svårvunna regler kring rättstrygghet och tryckfrihet.

Moralpanik uppstår ur störningar av samhällets normer. Störningen kan bero på att tvetydighet råder mellan rätt och fel. I de tidigare månaderna av havandeskapet kan fostret, om kvinnan så vill, betraktas som några oönskade vävnader i kroppen som kan avlägsnas. Några veckor senare kan fostret bli ett för tidigt fött barn som snabbt skall in i kuvös och få all tänkbar medicinsk hjälp att överleva, samtidigt som samhället sätter moderskapets och faderskapets enorma uppsättning av rollförväntningar i spel. Med gränserna så nära varandra är det upplagt för återkommande moralisk panik i abortfrågan.

Störningen bakom en moralpanik kan också bestå i att några dolda normer kommer i dagen. I århundraden har människor levt med husdjur, och vi utvecklade normer för umgänget med dem. Dessa normer tillåter att vi lockar och snällt klappar ett djur som vi för till slakt. Men de gamla normerna tillåter inte att vi samlar slaktdjuren i trånga utrymmen till dygnslånga resor utan rast och vatten till slakterier i främmande land. Frågan om slakttransporterna väcktes av djurvänner i England och växte till en moralisk panik som snabbt internationaliserades och blev en fråga för EU.

I slutet på 1700-talet hade konservatismens fader, Edmund Burke, sökt påvisa att de moraliska traditionerna ligger mycket djupt nerbäddade i samhället. Grundläggande normer kan länge vara oartikulerade. Eller, om de är medvetna, blir de ibland tanklöst avfärdade som gammalmodiga av en ny tidsanda, trots att de utgör väsentliga delar av samhället.

Under en moralisk panik drivs vissa faktiskt gällande normer upp i dagsljuset. Paniken är därför i grunden konservativ, även när den förs fram av radikala intressen.

© 1995 Dagens Nyheter. Denna text är skyddad av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering förbjuden. Reprinted by permission.