Dagens Nyheter, September 27, 1992

Hans L Zetterberg

Minskad välfärd kräver sorgearbete

För de insiktsfulla inom alla partier stod det klart redan för tio år sedan i lågkonjunkturen 1982 att välfärdsstatens krympning inte är en fråga om ideologi utan om räknelära. En åldrande befolkning, indexreglerade förmåner, stagnerande hemmaekonomi och dålig världshandel leder på sikt till krympning oavsett vem som regerar. Vad politiker möjligen kan påverka är neddragningens metoder och vem som skall drabbas först.

Att få meddelanden om olyckor och dödsfall, skilsmässa, uppsägning eller avhysning är aldrig lätt. Därför föreskriver kulturarvet att budbäraren skall uppträda värdigt och finkänsligt. Den drabbade skall få en sorgeperiod att vänja sig vid de nya omständigheterna. Sorgen är ett arbete. Utan sorgearbetet blir man lätt passiv eller bitter och har svårare att återfå vitalitet och livsglädje.

Budbärarna med sorgens meddelanden om vår välfärdsstat är politiker, journalister, forskare, utredare och byråkrater. Tyvärr åsidosätter vi budbärare alltför ofta vår kulturs krav hur man beter sig när man överbringar sorgebudskap.

I TVs Rapport den 11 augusti 1982 presenterades en katalog av tänkbara besparingsidéer från olika myndigheter som om de vore regeringsförslag. Journalisterna, lyckliga över sitt scoop, drev in spikar i regeringen Fälldins kista. En chock spred sig i landet. Det var som att säga: "Du och din grupp är utvalda att drabbas av fattigdom".

De ansvariga på Rapport tänkte nog inte på den förskräckelse och sorg som sändningen spred. En mycket bred allmänhet älskade då som nu vår välfärdsstat. Humanitetens och trygghetens olika säkerhetsnät är en självklar del av livet i detta land.

Jag satt på Sifo och visste en del om reaktionerna. Vi hade ordentligt följt en av de stora besparingsåtgärderna, nämligen regeringen Fälldins beslut att införa en karensdag i sjukförsäkringen. Frågan om karensdag hade behandlats i budgetarbetet, i regeringen, och, låt vara en smula halvdant, i borgerliga riksdagsgrupper. När denna långbänk var klar hade ingen ork kvar att förbereda allmänheten. Folk i stugor och lägenheter accepterade dock beslutet mest därför att de såg att socialminister Karin Söder -- en varm och trösterik person -- stod bakom. Men inte heller hon hade varit särskilt tydlig i sina budskap. Majoriteten trodde att karensdagar skulle införas för att det varit så mycket fusk med sjukförsäkringen. Ett slags straff alltså, inte en besparing.

Vi vet hur det sedan gick på 80-talet. Att upphäva regeringen Fälldins beslut om karensdagar blev socialdemokratins effektivaste vallöfte 1982. Partiet vann valet och gjorde omgående en jättedevalvering. Regeringen reade alltså Sverige på världsmarknaden så att pengar snabbt flöt in. Därmed sköts frågan om besparingar i välfärden och andra strukturrationaliseringar på framtiden. Industrin prioriterades, hette det, men det var finansmarknaden som fick ta hand om de många pengarna. Dess aktörer fick med tiden många frihetsgrader, "så lång lina att de kunde hänga sig", som det heter i Vilda Västern.

Efter den övningen i socialdemokratisk statskonst är vi tillbaka till besparingskraven, ja även karensdagarna. Medierna är tillbaka med sensationsmakeriet kring sorgebudskapen.

Våra politiker verkar vara förlamade av erfarenheten att val i Sverige endast kan vinnas om man lovar mer välfärd. Vi hör dem aldrig offentligt medge det uppenbara: att välfärden i Sverige måste devalveras.

Situationen kräver en annan sorts politiska ledare än våra vanligaste. De måste leda sorgearbete. De kan inte ljuga för oss och säga att ingen har gjort eller skall göra någon förlust. De måste ha hårda nypor att göra det nödvändiga, men också värme och kontakt. Och de skall ge oss tröst. Kanske ser de ut som Ingegärd Troedsson eller Odd Engström.

Varje väljare har erfarenhet av sorg, och nästan varje väljare har med möda och framgång arbetat sig igenom en sorgeperiod. Vi kan hantera också vår sorg över förlorad välfärd. Men ge oss tid, och behandla oss med värdighet när sorgebudskapen kommer.

© 1992 Dagens Nyheter. Denna text är skyddad av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering förbjuden. Reprinted  by permission.