Dagens Nyheter, April 24, 1992

Hans L Zetterberg

Naturen är tolerant

Den engelska antropologen Mary Douglas har visat att det egentligen bara finns fyra olika uppfattningar om naturen bland världens folk. Det har heller aldrig funnits flera. De kan illustreras med hur en kula rullar på sitt underlag. (Illustrationen kommer från hennes medarbetare Michael Thompson, Richard Ellis, Aaron Wildavsky, "Cultural Theory", Westview Press, Boulder Colorado, 1990, s. 27.)

Den första uppfattningen är att naturen är nyckfull men nyttjbar. Man måste hela tiden kämpa med den som den skördande bonden i skiftande väder; ofta blir det god skörd men ibland missväxt. Naturens kula kan rulla än hit, än dit på sin plana slätt. Man vill kanske hålla efter den men den låter sig inte styras.

Så trodde vi i Sverige om naturen när vårt uppehälle berodde av jordbruk och fiske- och jaktlycka i ett prekärt klimat.

Den andra uppfattningen säger att naturen är godartad och generös. Människan kan omskapa den. Även om man exploaterar den återgår den med tiden till jämvikt. Naturens kula rullar alltid tillbaka till dalens botten.

Så trodde sekelskiftets borgare och industrialister. De första generationerna socialdemokrater höll med. Först med kärnkraftomröstningen blev en tredje syn på naturen vanlig.

Den tredje uppfattningen säger att naturen är skör. Allt kan slås över ända av vår tanklöshet och oförsiktighet. Kulan finns på höjdens krön och riskerar hela tiden att rulla ned.

Med denna natursyn kräver nu flera gräsrotsrörelser en radikal omläggning av vårt sätt att leva. Vänsterpartiet och miljöpartiet gör politik av denna inställning. De kommer snart att få vatten på sin kvarn av publiciteten från miljökonferensen i Rio där omläggningen av livsstil motiveras av försurning, växthuseffekt, ozonhål och förlust av biologisk mångfald.

Det finns emellertid en fjärde uppfattning om naturen som dominerar i dokumenten till Rio bland de vetenskapsmän och ämbetsmän som inte kapitulerat för tidsandan.

Den fjärde uppfattningen säger att naturen inom vida ramar är tolerant, men att man givetvis måste hålla sig inom dessa ramar för att allt skall gå väl. Naturens kula kan om man är oförsiktig drivas ut ur den breda dal där den hör hemma — med svåra och kanske oförutsägbara konsekvenser.

Denna föreställning om naturen har haft och har fortfarande många företrädare på Naturvårdsverket, Livsmedelsverket och Strålskyddet. Därför har de ofta hamnat i konflikt med miljörörelsen. Miljörörelsens naturuppfattning håller emellertid på att ta över också på dessa ämbetsverk.

Uppfattningen om naturen och uppfattningen om samhället har klara beröringspunkter. Individualister — t ex de företagare som skapade Sveriges välstånd eller deras nutida motsvarighet i ny demokrati — har svårt att göra satsningar på sin egenart om de tror att naturen är skör och att varje satsning kan förstöra den. Det är lättast för dem som förespråkar en individualistisk ideologi att tro att naturen är godartad.

Den som har hierarki på sin ideologiska dagordning — t ex en moderat som tror på betyg i skolan, lag och ordning, ett starkt försvar och att en chef skall vara chef med ansvar — trivs bäst med uppfattningen att naturen likaså är välordnad och tolerant inom sina bestämda gränsvärden.

På motsvarande sätt har den egalitäre svårt att förklara att man skall dela allt jämlikt om naturen är godartad och slösande generös. Men om naturen är skör är det lättare att förorda att ingen skall få mer än någon annan.

Idéen om "ett jämlikt samhälle i skör miljö" breder ut sig i hela världen. Den är vår tids monumentala dumhet och inskränkthet. Ett demokratiskt samhället behöver individualism och hierarki lika mycket som jämlikhet. Och naturen är inte skör utan inom vida gränser tolerant — och inte så litet nyckfull.

© 1992 Dagens Nyheter. Denna text är skyddad av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering förbjuden. Reprinted  by permission.