Dagens Nyheter, March 4, 1992

Hans L Zetterberg

Demokratins skola: föräldrar får rösta med fötterna

Redan på 1600-talet sade John Locke att föräldrar skyddar barnens intressen bättre än staten. Med skolpeng till hands kan föräldrar i Sverige snart välja skola åt sina barn, ett privilegium som tidigare var förbehållet de mycket rika. Nu skall även den fattigaste familj i landet kunna bestämma att barnen lämnar en nedgången skola med mobbningslystna kamrater och trötta lärare för att få en ny chans i en annan skola — kommunal eller privat. Denna jämlikhetsreform införs av en borgerlig regering som vill göra "valfrihetens revolution" i välfärdslandet.

Som barn måste vi styras innan vi som vuxna kan bli styresmän över våra liv och över samhällets institutioner. Skolan skall ge oss kunskap och utveckla våra talanger och individualitet. Den skall böja vårt egensinne så att det tjänar allas bästa. Den skall stoppa destruktiva impulser.

Dagens skola har dåligt stöd i hemmiljön för dessa uppgifter. Föräldrar märks för litet i barns uppfostran. De är dessutom oeniga om vad slags skolkunskap som är viktig, vilka talanger som skolan bör odla, vad som är det allmänna bästa, och hur man hanterar de busiga och stökiga kamraterna. En del vill att skolan skall ge barnen en bestämd livsstil och moral. Andra vill att skolan skall uppfostra barn till frihet att själva välja livsstil och moral. Det är därför bra att föräldrar nu får valfrihet och kan "rösta med fötterna" i fråga om barnens skola. Ett livsviktigt beslut fattas inte längre av storebrors myndigheter utan av de närmast berörda i den lilla världen.

Själva oenigheten bland föräldrarna talar för en i djup mening demokratisk skolpolitik. Den gör en dygd av nödvändigheten: demokratin utgår från att medborgare har olika åsikter och erbjuder dem möjlighet att leva i ett land, ja leda landet i vilket olika åsikter råder. Demokratin kräver speciella dygder, t ex, en fast tro på varje människas värde, och på oförytterliga medborgerliga rättigheter. I demokratier är man enig om att våld får utövas endast av polis och militär enligt rättsregler. Här finns tolerans i umgänget med oliktänkande, fri diskussion, respekt för minoriteter, och respekt för de lagar som tillkommit enligt den demokratiska konstitutionen. Inte minst kräver demokratin kunniga medborgare. De själva och inga andra skall vara den härskande klassen; regeringarna skall vara deras tjänare. Utan kunskap hos medborgarna förfaller demokratin till mobbvälde. Skolan i en demokrati är obligatorisk och betalas med offentliga medel därför att allas skolning är en förutsättning för att demokratin skall fungera.

"Medborgarna i en stat skall skolas så att det passar statens konstitution." Så lärde Aristoteles. I den planerade reformen kvarstår skolplikten och skolpengen består av skattemedel. Alla skolor måste också i framtiden följa den av riksdagen förelagda läroplanen som garanterar att barn får del av kulturarv och vetenskap och lär sig de demokratiska dygderna.

Lärare brukar ogilla både föräldrars och statsmakternas inblandning i "deras" skola. I reformen om skolpeng får varken föräldrarna eller staten ta ifrån lärarna deras professionalism. Biologilärare skall inte tvingas att undervisa i Bibelns skapelseberättelse bara för att vissa aktiva föräldrar vill det; de skall hålla sig till sin biologiska vetenskap. Lärare skall inte heller ge efter för politiker som har partiideologiska vantolkningar av demokratin, t ex att fred är viktigare än frihet, eller att socialism är mer demokratisk än kapitalism.

Med skolpengen kommer skolorna att profileras även om de har en gemensam kärna i form av läroplanen. I Stockholm kommer skolstyrelsen att hjälpa föräldrarnas val med en broschyr om skolornas specialiteter. Tidningarna får ny en roll att vägleda genom reportage från olika skolors inre liv. I början bör man nog inte räkna med att mer än var tionde väljer en annan skola än den närmaste.

Ingen skola kan bli Europas bästa enbart genom politiska beslut. Bra blir en skola om den gör ett bra inre arbete. Med skolpengen får vår skola en yttre ram så att den egna inre dynamiken kan utveckla den till en föregångare i Europa.

© 1992 Dagens Nyheter. Denna text är skyddad av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering förbjuden. Reprinted  by permission.