From Två uppsatser, SAF-kongressen i Göteborg 23-24 november 1984, pp 13-27.
Inledning
Denna rapport analyserar några opinionsströmningar de senaste tio, femton åren som har relevans för politik och näringsliv. Opinionsklimatet är betydligt annorlunda 1984 när den tredje SAF-kongressen samlas än 1977 då den första SAF-kongressen hölls. En hel del av vad som ansågs vara udda opinioner 1977 är nu respektabla opinioner som omfattas av stora grupper och som har lätt att få uttryck i massmedia.Vår genomgång täcker summariskt röda vågen (nymarxismen), gröna vågen (miljöopinionen), vita vågen (moralkonservatismen) och blå vågen (nyliberalismen). Dessutom finns ett kort avsnitt med en analys av allmänhetens kunskap om marknadsekonomin. Avslutningsvis finns några kommentarer kring hur dessa opinionsströmningar påverkat partier och valresultat.
De empiriska data som redovisas kommer huvudsakligen från Sifos undersökningsserie Svensk Monitor. Vi tackar Svenska Monitorundersökningar AB för tillstånd att använda dessa data i denna rapport.
Hans L Zetterberg
Vi är vana vid att konjunkturer växlar, att valutor och börskurser fluktuerar, och att lyckan kommer och lyckan går i vårt privata liv. Också opinioner i samhället kan svänga kraftigt. I denna rapport skall vi gå igenom de ganska märkliga opinionsförskjutningar som ägt rum i Sverige de senaste åren.
Under årtiondena kring seklets mitt växte välfärdsstaten fram. Ekonomerna var fascinerade av Keynes. Deras sk välfärdsteoretiska analys pekade ut “marknadsimperfektioner” som politiker och förvaltningsfolk skulle rätta till genom regleringar, skatter eller bidrag. Staten fick en mycket aktiv roll i ekonomin. Det ledde till en svällande offentlig sektor, byråkratstyre, höga skatter och en väv av koncessioner, subventioner och subsidier. 1 högtidliga stunder kallades detta system för “blandekonomi”. Kritikerna från höger kallade systemet för “förhandlingsekonomi” (eller “mygelekonomi”) och kritikerna från vänster kallade systemet “välfärdskapitalism”.
Sociologer pekade på de många oplanerade konsekvenserna av planerade handlingar. Ekonomer började se beteendet hos politiker som styrt av egenintresset att maximera röster; politikerna var ingalunda någon ljusets riddarvakt ständigt på vakt mot marknadens excesser. Många ekonomer började också se byråkraternas beteende som styrt av egen- intresse för en större och mäktigare förvaltning snarare än ett intresse att korrigera marknaden i den allmänna välfärdens intresse.
Diagram 1
Anti-kapitalism
Röda vågen, nymarxismen
Gröna vågen, miljörörelsen
Vita vågen, familjeorienterad moral- konservatismUnder andra hälften av 1960-talet sköljde antikapitalistiska opinioner över västvärlden. De kom från USA och exploderade 1968 i många länder i studentoroligheter. Opinionsvågen kallades “den nya vänstern”. Basen för rörelsen fanns inte hos arbetarklassens fackföreningar som i “den gamla vänstern” utan mest hos välutbildade medelklassungdomar. Man vände sig emot välfärdskapitalism i Keynes anda.
Blå vågen, nyliberalism, marknadsekonomi
Rörelsen var (trots sitt amerikanska ursprung) mycket anti-amerikansk. Inkarnationen av världens ondska var Vietnamkriget. 1 Europa blev denna opinionsrörelse anti-Nato och anti-EG. En bestående effekt på det svenska samhället blev att landet aldrig sökte fullvärdigt medlemskap i den europeiska gemenskapen. Opinionsundersökningar visar att andelen som tyckte det vore en fördel om Sverige blev en fullvärdig medlem i EG sjönk från 63 procent 1967 till 31 procent när förhandlingarna inleddes i Brys sel i november 1970. På den nivån har EG-opinionen sedan hållit sig.
Den röda vågen vitaliserade de socialistiska elementen i det svenska opinionsklimatet. Bland de intellektuella kom marxismen fram ur sitt getto och blev respektabel. 1 politiken fick de socialistiska förslagen mer gehör.
I en ruta (se Tabell 1) har vi samlat opinionsfrågor kring socialisering av läkemedelsindustrin och bankväsendet och också om den stora svenska socialiseringsinnovationen, löntagarfonderna. Vi kan utläsa ur den sammanställningen att det inte finns någon majoritet bland allmänheten för socialisering av näringslivet Trenden över tid är också att socialiseringens förespråkare under de senaste åren blivit allt färre.
Tabell 1
Det paradoxala är att socialiseringen i Sverige ökat trots att socialiseringsopinionen inte ökat. Först socialiserade den borgerliga regeringen stora krisbranscher som varv och stål. Sedan inför den socialdemokratiska regeringen löntagarfonderna, en långsammare och långsiktigare socialiseringsprocess som gäller de livskraftiga företagen. Det politiska beslutsmaskineriet har uppenbarligen sin egen rytm som ingalunda sammanfaller med opinionsvågorna bland väljarna. Alla partier har minoritetsgrupperingar som partiledningen inte kan gå emot Och riksdagsmän är mer bundna till sina partiorganisationer än till sina väljare. Den röda vågen fick därför mer än sin beskärda del av politiska beslut i sin favör.
På 80-talet klingar den röda vågen bort. Vår kurva (se diagram 2) för röda vågen sjunker sedan 1980. Kurvan visar ett index som sammanfattar frågorna om socialisering (1). Nedgången märks särskilt i den studentmiljö där röda vågen startade. Som ett talande mått kan man välja kommunisternas andel av stude rande ungdomsväljare (18—24 år): 1981 hade vpk var femte studerande (19%), men 1984 är det var tjugofemte (4%). Ett annat tecken på antikapitalismens avtagande styrka är Aftonbladets sjunkande upplaga. Denna LO-tidning har varit den röda vågens främsta språkrör i Sverige och en fin tummelplats för antikapitalister. Aftonbladet bidrog till att den moderna antikapitalismen fick stor spridning i Sverige även utanför de student- miljöer ur vilken den ursprungligen kom.
_____________________________________________
(1) Index räknas på frågorna i rutan med frågor om socialiseringen (Tabell 1). Den poäng varje svar ger står angiven vid svarsalternativet. Index räknas som procent av maximalt möjliga poäng. På motsvarande sätt har index beräknats för gröna vågen på basis av frågorna i Tabell 2, för vita vågen på basis av frågorna i Tabell 3 och för blå vågen på basis av frågorna i Tabell 4.
_____________________________________________________
Den gröna vågen är starkt kritisk till industrisamhället Den söker småskalighet, miljöskydd och vill befria landet från kärnkraft. Den gröna vågen innehåller mer av Tönnies än av Thoreau, dvs. mer appeller till lokal gemenskap än till ett liv i naturen. Miljö är den största frågan i gröna vågen. Den internationella miljö- rörelsens klassiska verk, Rachel Carsons Silent Spring, hade redan 1966 översatts till svenska. Några år därefter nådde den ekologiska rörelsen Sverige med sina ungdomliga aktionsgrupper: Jordens Vänner organiserades formellt här 1971 och under det tidiga 70-talet tillkom många lokala miljögrupper. Medlemsantalen var egentligen blygsamma, men grupperna hade förmåga att få medias uppmärksamhet.
Allmänhetens intresse för en god miljö är givetvis mycket stort. Den kritiska frågan är hur mycket vi vill offra av materiell levnadsstandard för att erhålla en god miljö.
En sådan fråga redovisas i Tabell 2. Den visar att många är beredda att betala med nolltillväxt för en god miljö. Enligt kurvan för det index som sammanfattar svaren på miljöfrågor nådde den gröna vågen sin kulmen vid 70-talets mitt och är nu i avtagande (se Diagram 2). Den gröna vågen verkar dock mer än de andra opinionsvågor vi studerat fluktuera enligt nyhetsflödet: våra mätningar har en stor laddning av medias miljöhot.
Tabell 2
Sverige hade inget att göra med den intellektuella uppkomsten av vår tids antietatism. Men Vetenskapsakademien drog strån till den internationella marknadsekonomiska brasan när den gav Nobel pris i ekonomi till Hayek och Friedman. Och Svenska Akademien ökade intresset för moralkonservatism med litteraturpriset till Solsjenitsyn.
Tabell 3
Huvudansvaret för välfärden faller på familj och individ enligt den moralkonservativa åskådningen. Den svenska välfärdsstaten har emellertid uppmuntrat föreställningen att huvudansvaret för välfärden faller på stat, landsting och kommun. Det var en föreställning som hade ökad genklang bland allmänheten fram till 1978, men nu är den på tillbakagång. Det framgår av den tredje frågan i Tabell 3. Svaren att levnadsnivån är “den enskildes sak” kan läsas som ett mått på spridningen av både den vita och den blå vågen.
Önskan att få ta ett eget ansvar och vara oberoende av statsmakternas detaljerade omsorg delas av den vita och den blå vågen. Den vita vågen vill inte ha kommunal barnomsorg, den vill gärna ha privata skolor. Den blå vågen vill inte ha kollektiva lösningar i näringslivet och stöder fri företagsamhet.
Marknadsekonomin var under dubbel attack under 60- och tidiga 70-talet Den var föremål för blandekonomins reglerande ingrepp i praktisk politik och för antikapitalisternas angrepp i media och opinionsbildning. Allmänhetens förtroende för marknadsekonomin sjönk. Men 1978 vände kurvan i Sverige brant uppåt och allmänhetens tillit till marknadsekonomin har sedan dess ökat markant.
Bakom detta index ligger en dialog som Sifo fört med allmänheten sedan 1972. Vi har frågat om marknadskrafterna är bra för utvecklingen, om statens styrning är bra för utvecklingen och om man vill se framtiden formad mest av statens styrning eller mest av marknadskrafter.
Tabell 4
Av alla de opinionsrörelser vi gått igenom i denna rapport är den marknadsekonomiska vågen, den blå vågen, den enda som ökar 1981—1984. Dess uppgång beror på flera faktorer. Näringslivsorganisationerna har arbetat målmedvetet med att tillföra undervisning och dagsdebatt marknadsekonomiska synpunkter. Världens mest inflytelserika och framgångsrika land, USA, företräder en övertydlig marknadsekonomisk politik och retorik under president Reagan. Det marknadsekonomiska budskapet har funnit en god jordmån hos allmänheten som har stigande motvilja mot det stora antalet kollektiva lösningar som utvecklats i det svenska samhället. Många svenskar har antagligen accepterat marknadsekonomin därför att de tycker illa om de stora inslagen av planekonomi i den svenska verkligheten, inte därför att de känner sig dragna till ett samhälle med ökad konkurrens.
Tabell 5
Den blå vågen är trots sin ökning på senare år inte särskilt hög; den har långt kvar till sin möjliga toppnivå. Värdet 1984 ligger på 74 procent av det maximala värdet
I botten är marknadsekonomin ett sätt att hantera mångfalden i samhället; den är också en ekonomisk lärobyggnad. Låt oss studera hur mycket kunskap allmänheten har om denna lära.
Vi skrev ett test med sex kunskapsfrågor på ett kort och testade 1050 personer mellan 18 och 74 år. Testet och svaren återges i Tabell 5.
På alla frågor är det mellan en fjärdedel och en tredjedel av de testade som svarar “vet ej”, och därtill kommer ytterligare en del som svarar fel. För att undvika att gissningar påverkar testpoängen brukar man räkna resultatet i denna typ av test genom att ta en persons rätta svar minus antalet felaktiga svar. Vi får följande fördelning av resultatet av svenska folkets kunskaper i marknadsekonomi.
|
Fem-sex poäng (med beröm godkända)
|
15%
|
|
Tre-fyra poäng (klart godkända)
|
21%
|
|
Ett-två poäng (godkända med tvekan)
|
26%
|
|
Noll poäng (klart underkända)
|
36%
|
Medeltalet för nationen blev 1.91 poäng, dvs. medelantalet rätta svar minus medelantalet felaktiga svar är 1.91 svar.
Man skall inte hårddra vårt kunskapstest; det har för få frågor för att kunna sätta rättvisa individuella betyg. Men vi kan använda det att studera skillnader mellan grupper av individer. Kunskapen varierar avsevärt mellan olika grupper i befolkningen:
|
Män
därav 18—29 ar
30—7Oår
|
2,35
1,71
2,67
|
|
Kvinnor
därav 18—29 ar
30—70 år
|
1,48
1,25
1,50
|
|
Norra Sverige
Mellan Sverige
Södra Sverige
|
1,58
1,95
1,94
|
|
Storstäder
Övriga städer tätort
Småorter landsbygd
|
2,16
1,77
1,95
|
|
Högre yrken
Lägre medelklass
Arbetare
|
2,74
2,21
1,46
|
|
Hushållsinkomst
<90000kr
90 000—120 000 kr
120.000 kr
|
1,35
1,91
2,36
|
|
Jordbruk
Industri
Byggnadsverksamhet
Handel
Utbildning
Förvaltning
Vård
|
2,03
2,15
2,02
2,15
2,20
1,91
1,49
|
|
I offentlig tjänst
därav tjänstemän
arbetare
I privat tjänst därav tjänstemän
arbetare
|
1,65
2,02
1,29
2,10
2,71
1,57
|
|
Hög utbildning
18—29ar
30—70 år
Låg utbildning
18—29ar
30—7Oår
|
1,63
2,46
0,82
1,81
|
|
Medlem
i
LO
TCO
SACO/SR
|
1,55
2,20
3,69
|
|
Sympatisör med
m
fp
c
s
vpk
|
2,34
2,38
2,25
1,47
1,96
|
Kvinnor har lägre kunskaper om marknadsekonomi än män. Anmärkningsvärt är den låga kunskapsnivån hos yngre personer; även yngre med utbildning på studentexamensnivå, vet föga om marknadsekonomi. Anställda i privat tjänst är mer kunniga om marknadsekonomi än de som arbetar i offentlig tjänst. I norra Sverige är kunskapen lägre än i mellersta och södra.
Inom de borgerliga partierna finns en klart bättre kunskap om marknadsekonomi än bland socialdemokraterna.
Den fråga i testet som kanske är mest avslöjande gäller priser. Bara var fjärde vuxen svensk, 24 procent, vet att priserna i en marknadsekonomi brukar bli de lägsta möjliga. Om inte marknadsekonomin kan förankras i vardagen när folk gör sina dagliga inköp torde den inte kunna räkna med något rejält och långvarigt stöd i opinionen.
Socialdemokratin var vid 70-talets mitt pressad från vänster av den röda antikapitalismen och pressad från höger av den gröna antikapitalismen. De borgerliga vann valet 1976 och bröt ett 44-årigt socialdemokratiskt maktinnehav inte bara pga. den blå vågen utan även genom att anknyta till de gröna elementen i antikapitalismen. Industrin - skrämd av den röda vågen — försvarade den gången inte socialdemokratins kärnkraftspolitik. Palmes nederlag i valet ansågs 1976 viktigare än nederlag för Fälldins energipolitik.
De borgerliga regeringarna var i otakt med den växande blå vågen 1976—82. De förde i stort sett socialdemokratisk politik med vissa borgerliga förtecken; budgeten hade tex borgerliga inkomster och socialdemokratiska utgifter.
Mycket ansträngning användes under 70-talets borgerliga regeringsperiod att hantera gröna vågens hjärtefråga, kärnkraften. Den gröna vågen är antagligen starkare i Sverige än t ex i Västtyskland där den har parlamentarisk representation (die Grünen). Men i Sverige har gröna vågens idéer splittrats i programmen för fyra olika partier: miljöpartiet, centern, kds och vpk.
Socialdemokratin återvann regeringsmakten 1982. Partiet fick då drygt 200.000 fler röster än i förlustvalet 1976. Det är en blygsam segermarginal för ett stort parti som var i opposition under en ekonomisk nedgångsperiod.
När detta skrivs (september 1984) hotas socialdemokratins återvunna regerings- innehav av den allt starkare blå vågen. Moderater och folkpartister artikulerar tydligast den blå vågens idéer. Till hoten mot socialdemokratin hör också den vita vågen. Den har fått en ny politisk bas i en valteknisk samverkan mellan centern och kristen demokratisk samling. Liksom kombinationen av en blå våg och en grön ledde till borgerlig seger på 70- talet kan kombinationen av en blå våg och en vit leda till borgerlig seger på 80- talet