From Hans L Zetterberg et al, Nykterhetssverige - en livsstilsstudie, Sober Förlags AB, Sockholm, 1979,  pp 11-14.

 

De nyktras livsstilar 1)

Idéhistorisk bakgrund

Nykterhet kan ses som en del i en livshållning vars fokus är återhållsamhet, gränsdragning, självbehärskning och sundhet. Denna livshållning utvecklades under antiken och har antagit många former och skiftande idéinnehåll. Det grekiska begreppet sophrosyne används av Homeros att beskriva personer som håller igen mot lockelser att i övermod slåss mot gudar, lockelser till oförsiktighet och frivoliteter, ja, även lockelser till omåttlig dryckjom. Vid oraklet i Delfi predikades i sophrosyneandan att man skulle aldrig gå till överdrift i någonting. De stora grekiska tragedierna fick som huvudsakligt tema den katastrof som drabbar den hjälte som vägrar sätta gränser för ambition och livslust. I Platons Republik (Fjärde boken) blir sophrosyne en av de fyra stora dygderna. Vi översätter den som måttlighet. De övriga dygderna är vishet, rättrådighet och mod. Sophrosyne blev på latin – i Ciceros retorik och filosofi – uttryckt som temperantia och fick färg av en romersk, närbesläktad värdering, modestia.

Till de klassiska fyra dygderna lade kristendom de tre paulinska: tro, hopp och kärlek. Man kan lätt följa de sju dygderna genom medeltidens och den nyare tidens konst- och idéhistoria. De uttrycks ofta i skrift och bild. I boken Somme le Roi skriven 1279 för kung Filip av Frankrike avbildas Temperantia som en gestalt som avråder en kvinna vid en festmåltid att dricka det glas vin hon serveras. Under renässansen blev det vanligare att Temperantia avbildades med tyglar i handen.

Hur Temperantia fick en ny skara efterföljare i den anglosaxiska temperance movement (nykterhetsrörelsen) är en mer välkänd historia som hänger samman med ny teknologi att billigt framställa destillerade spritdrycker. Destillerat vin och öl var känt under antiken och medeltiden. Destillerad sprit började framställas i stor skala under 1700-talet också utanför de vinproducerande länderna. Eduard Adam fick patent 1801 på en industriell process att göra whisky.

I Sverige var det dock inte den industriella spritframställningen utan spridningen och volymen hos hembränneriet som blev bakgrund till Peter Wieselgrens stora inhemska nykterhetsrörelse vid 1800-talets mitt. Husbehovsbränning förbjöds 1855. De anglosaxiska nykterhetsrörelserna kom till Sverige på 1870-talet; deras överlägsna organisationsform med ordnar och loger gjorde dem snabbt dominerande. De höll på helnykterhet, inte måttlighet som Wieselgren. Den tidiga helnykterhetsrörelsen utgick ur arbetarklassen och småborgarna. De organiserade en protest mot spritseder och lönnkrögeri men blev i praktiken en allmän protest mot privilegiesamhället och mot överhetens livsstil. Med tiden kom den även att hålla på internationalism och fred. "Nykterhet, fred och folkuppfostran" var NTO:s motto.

Steget från antikens sophrosyne – dygden att sätta gränser för sig själv – till regeln inom svensk nykterhetsrörelse att aldrig konsumera drycker med mer än 2 1/4 volymprocent alkohol (eller 1,8 viktprocent) är historiskt sett långt men psykologiskt sett kort.

Nykterhetens lokalisering i samhället

De helnyktra utgör idag närmare var femte vuxen svensk. En Sifo-undersökning 1977 med ungefär 2.000 intervjuade mellan 18 och 70 år satte andelen helnyktra i Sverige till 19 procent. Parallella undersökningar gav siffran 23 procent i Norge, 9 procent i Danmark och 34 procent i Finland.

Variationerna inom länderna är stora. Kartan nedan anger den ungefärliga andelen helnyktra i olika landsdelar i Sverige. Andelen helnyktra vuxna varierar från 33 procent i Småland till 11 procent i Stockholm. I Nordsverige utgör de helnyktra 26 procent, i östra mellansverige bara hälften av denna siffra (12 procent); Västra mellansverige har en något högre andel helnyktra (20 procent) och i Göteborgsområdet är det 18 procent. I Skåne finns liberala attityder till spritförsäljning och 14 procent nykterister.

Karta över nykterhetens utbredning

Några viktiga skillnader i andelen helnyktra visas i vidstående "träddiagram". Nykteristerna är färre bland de högutbildade (vilka vanligen också är yngre). Inom jordbruk och sjuk- och socialvård finns många nykterister, särskilt bland de äldre. Inom industrin, byggnads- och anläggningsverksamhet och handel finns färre nykterister, och bland dem är nykteristerna särskilt få i hushåll med bättre inkomster. Ungefär hälften av de helnyktra är organiserade nykterister, ungefär lika många i nykterhetsorganisationer som i frikyrkor. (Se vidare skriften Frikyrkosverige – en livsstilsstudie, kapitel 3.)

Träddiagram över nykterhetens förankring i befolkningsgrupper


Nyktra livsstilar och deras rationalitet

Nykterhetsregeln sådan vi känner den i Sverige har inte lett till en enhetlig livsstil. Den är snarare ett element i minst fyra olika livsstilar. Dessa livsstilar är –

Den traditionella nykterhetsrörelsen är en proteströrelse; den är emot supandet och vill utrota bruket av rusdrycker, kort sagt, förinta alkoholtraditionen. Medlen är helavhållsamhet för varje medlem, allsidig upplysning och studieverksamhet kring alkoholens skadeverkningar, så restriktiv lagstiftning som det politiska läget och opinionen vid varje tillfälle medger. IOGT-NTO formulerar sig med sekulariserade argument, Blåbandsrörelsen och Vita bandet också med religiösa argument.

Den motorbaserade nykterhetsrörelsen har tagit fasta på alkoholens del i trafikolyckorna. Relationen människa–maskin är inte okomplicerad. Maskiner är hjälp åt människor, men maskiner bringar lätt död och olycka i alkoholpåverkade händer.

De hälsocentrerade rörelserna propagerar för sund livsföring i form av friluftsliv, motion, näringsriktig föda. I livsföringen ingår avståndstagande från skadliga njutningsmedel som alkohol, tobak och narkotika. De vill i hälsans intresse medverka till att alkoholsederna bryts.

Den frikyrkliga rörelsen har en livsstil med bl a puritanska inslag, till vilka hör nykterhet.

Dessa olika livsstilar representerar förnuftsmässiga ställningstaganden mot alkoholkonsumtionen, inte irrationella ställningstaganden baserade på tradition eller känslor. Men de förnuftsöverväganden som görs är olika. En distinktion av den tyske sociologen Max Weber för över sextio år sedan hjälper oss att förstå skillnaden mellan de olika nyktra livshållningarna: Weber skiljer mellan värderationellt och målrationellt handlande. Om den värderationella hållningen skriver han:

Att handla värderationellt innebär att man utan hänsynstagande till följderna låter sig styras av övertygelsen om vikten av upprätthållandet eller uppnåendet av företeelser som plikt, värdighet, skönhet, frälsning, fromhet eller något liknande... Det värderationella handlandet bygger på övertygelsen om det absoluta egenvärdet hos ett visst moraliskt, estetiskt, religiöst förhållningssätt. 2)

Om man är värderationell nykterist är avståndstagandet från alkohol något absolut och det är en samvetsfråga med vilken man inte kan dagtinga. Med rationella argument utvecklas sedan stegen i samhällets totala frigörelse från alkoholbruk utifrån denna värdering.

Den målrationella hållningen beskriver Weber på detta sätt:

Att handla målrationellt innebär att man låter handlandet styras av mål, medel och handlingens konsekvenser i övrigt, så att man både väger medlen gentemot målen och målen gentemot biverkningarna och tillika också rationellt väger olika mål mot varandra. 3)

Om man är målrationell nykterist ser man sitt avståndstagande från alkohol som en praktisk fråga, inte en samvetsfråga. Med rationella argument gör man en avvägning av alkoholens roll i ansvaret för jobb, familj, hälsa, trafiksäkerhet m.m. och kommer fram till åtgärder som avskaffar alkoholbruket.

Alla organisationer med nykterhet på programmet har både värderationella och målrationella inslag. Men de värderationella dominerar i de tidiga rörelserna, den traditionella nykterhetsrörelsen och frikyrkorörelsen. De målrationella inslagen dominerar i de nyare nykterhetsrörelserna, hälsorörelsen och motoristernas nykterhetssträvanden.

Personer med värderationell inställning har ofta svårt att riktigt förstå och uppskatta personer med målrationell inställning, och vice versa. En enhetlig nykterhetsorganisation och nykterhetsideologi som passar alla skall man i detta läge inte förvänta. Ändå gäller att båda inställningarna är rationella och dess företrädare är mottagliga för förnuftsskäl, låt vara att de representerar två olika slags rationalitet. Det finns alltså stort utrymme för diskussion om gemensamma åtgärder. Det faller sig också helt naturligt att båda likställs vad gäller rätt till arbetsuppgifter som kräver nykterhet, rätt till privilegierade försäkringar, m.m.

I det följande skall vi inte behandla frikyrkorörelsen utan hålla oss till övriga nykterhetsorganisationer. Om den nyktra livsstilen i frikyrkan, se skriften Frikyrkosverige – en livsstilsstudie, särskilt kapitel 1 och 3.

Försiktighetens inställning till livet

Nykterhetsorganisationernas medlemmar har som gemensamt kulturarv och personlighetsdrag en försiktighetens inställning till livet.

Ytterligare dokumentation till försiktighetens inställning kan hämtas ur Testologens livsstilsundersökning från 1977. I påståendet "Jag aktar mig för att ta några risker" instämde (helt eller delvis) 68 procent av de helnyktra jämfört med 57 procent av samtliga. I denna undersökning kan man även spåra att försiktighetens inställning sprider sig till dagsaktuella politiska frågor: 60 procent av de helnyktra instämmer i att "kärnkraftverk borde förbjudas" jämfört med 47 procent av samtliga utfrågade vid undersökningstillfället.

Vardagens livsstilar

Nykterhetsorganisationerna vill bryta alkoholsederna och därmed förändra samhället. Med alkoholfrågan som utgångspunkt har nykterhetsorganisationerna utvecklat ett samhällsengagemang för sina medlemmar som ligger långt över den breda allmänhetens. I påståendet "Jag skulle vilja förändra samhället" instämmer 69 procent av nykterhetsorganisationernas medlemmar. Bland allmänheten är motsvarande siffra 40 procent. Från andra Sifo-undersökningar kring folkrörelser har vi dessa jämförelsesiffror på andelen medlemmar som vill förändra samhället:

Frikyrkorörelsen
Nykterhetsrörelsen
Naturskydd och miljörörelsen
Konsumentkooperationen
Fackföreningsrörelsen(LO 50%)
Idrottsrörelsen
Lantbrukskooperationen

74%
69%
69%
50%
49%
49%
39%


Bland rörelsernas funktionärer kan givetvis samhällsengagemanget vara av annan dignitet än medlemmarnas.

I politiken är nykterhetsfrågan en tvärpolitisk fråga. Kravet på förbud mot alkohol rycktes 1922 ur den vanliga höger-vänster-betonade partipolitiken och blev föremål för en folkomröstning. Omröstningen resulterade i ett nej till totalt alkoholförbud och denna fråga avfördes därmed från den politiska dagordningen. Det har sedan dess blivit vanligt för alla partier att vid nomineringar se till att några kandidater var organiserade helnykterister. Denna praxis har lett till en viss överrepresentation av nykterister i riksdagen. Lusten att diskutera politik är hög inom nykterhetsorganisationerna. "Jag gillar att diskutera politik och samhällsfrågor", säger 51 procent av nykterhetsorganisationernas medlemmar jämfört med 43 procent av allmänheten.

Engagemanget i föreningslivet särskiljer inte organiserade nykterister från andra medborgare. Men det finns skillnader mellan de olika organisationerna. "När jag går med i en förening engagerar jag mig till 100 procent i föreningsarbetet", säger –

32 procent av Vita bandet/Blåbandsrörelsen
24 procent av IOGT-NTO
21 procent av Hälsofrämjandet/Frisksportförbundet
17 procent av MHF

Siffrorna kan jämföras med 22 procent för hela svenska allmänheten mellan 18 och 70 år. De lägre siffrorna i de nyare organisationerna (särskilt MHF) bör ses som ett av flera tecken på att nykterhetsrörelsen blir alltmer lik en serviceorganisation och allt mindre lik den ursprungliga proteströrelsen. Den genomgår ungefär samma utveckling mot medlemsservice som Svenska turistföreningen, Kooperativa förbundet, ja, även fackföreningsrörelsen. Medlemmarna får sin konkreta service: rabatt på vandrarhem i STF, återbäring i KF, avtals- och MBL-förhandlingar i facket, billiga försäkringar i MHF och övriga nykterhetsorganisationer. Utöver detta nöjer sig tydligen många medlemmar med att veta att de är företrädda av någon i olika TV-program, i vissa av statsmakternas beslutsprocesser, o. d.

De organiserade nykteristerna är ofta arbetsmänniskor. "För att kunna arbeta effektivare brukar jag inskränka på umgänge och nöjen", säger 58 procent jämfört med 38 procent av alla vuxna svenskar.

Det är typiskt för de organiserade nykteristerna att vara familjekära. Samvaron med nära och kära utgör en väsentlig del av tillvaron. "Vår familj gör en massa saker tillsammans", säger 72 procent av nykteristerna jämfört med 58 procent av befolkningen i gemen.

Den försiktighetens inställning till livet som vi fann så karakteristisk för nykterhetsorganisationernas folk påverkar deras inställning till sällskapsliv. "Jag begränsar helst min bekantskapskrets till några få utvalda", säger 40 procent av alla svenskar. Men bland nykteristerna är det 56 procent. Det är sällsyntare med sällskapsmänniskor i nykterhetsorganisationerna än i befolkningen som helhet. På denna punkt skiljer sig de nykterhetsorganiserade från de frikyrkliga som bland de sina räknar många sällskapsglada.

Försiktigheten slår också igenom i nykteristernas konsumtion. "Jag är alltid beredd att pröva nya, annorlunda produkter som kommer ut i marknaden", säger 30 procent av allmänheten men endast 21 procent av nykteristerna. För att vara på den säkra sidan köper nykteristerna gärna kvalitetsprodukter: 64 procent av dem säger "Jag köper sällan något som inte är av högsta kvalitet". Bland allmänheten är motsvarande siffra 37 procent. "Jag planlägger alltid mina inköp noga", säger 72 procent av nykteristerna jämfört med 45 procent av den breda allmänheten. Inom nykterhetsrörelsen finns alltså få pionjärkonsumenter men många medvetna kvalitetskonsumenter.

Nykteristerna är hälsomedvetna. Alkoholens inverkan på personlig hälsa och folkhälsa har alltid stått i fokus i nykterhetsrörelsen. I Sverige har detta tema varit centralt sedan Wieselgrens tid. När vi frågade "Vilka är de huvudsakliga skälen till att du inte dricker (mer) alkohol?" kom svaret "att dricka alkohol vore skadligt för min hälsa" bland de högsta. De svarande fick nämna högst tre skäl och 24 procent nämnde hälsoskälet (se kapitel 4). Inom Hälsofrämjandet är detta det vanligaste skälet och nämns av 57 procent. Men också på andra sätt vill nykterhetsorganisationernas medlemmar slå vakt om hälsan. "Jag är kost- och viktmedveten", säger 62 procent av nykteristerna jämfört med 38 procent av den breda allmänheten. "Regelbunden motion är viktig för mig", hävdar 77 procent av nykteristerna jämfört med 60 procent av allmänheten.

Flertalet svenskar är naturälskare och det gäller i hög grad även nykteristerna. Exceptionellt många – 94 procent – i Frisksportförbundet och Hälsofrämjandet menar att "Det är viktigt för mig att komma ut i naturen", bland övriga nykterister är siffran 87 procent och bland allmänheten 81 procent.

Det historiska sambandet mellan kyrka, frikyrka och nykterhet ger ekon också i de samtida attityderna. "Religion spelar en viktig roll i mitt liv", säger 31 procent av dem som är organiserade nykterister jämfört med 21 procent av totalbefolkningen. Den religiösa livsstilen och den nyktra har lätt att gå hand i hand. I IOGT-NTO som medvetet anslagit en sekulariserad argumentation i alkoholfrågan är siffran lägre. Andelen som anser att religion spelar en viktig roll i deras liv är bland –

Frisksportförbundet
IOGT-NTO
MHF
Hälsofrämjandet
Blåbandsrörelsen/Vita bandet

20%
24%
31%
42%
65%


Att siffran för Blåbandsrörelsen/Vita bandet är högst förvånar naturligtvis inte eftersom de är kristna nykterhetsorganisationer. Det höga religiösa intresset inom MHF och Hälsofrämjandet är anmärkningsvärt.

Den traditionella nykterhetsrörelsen har sin sociala förankring i arbetarklassen och den lägre medelklassen. Hälsofrämjandet har liksom konsumerismen och miljörörelsen sin huvudsakliga förankring i en välutbildad medelklass. I viss utsträckning gäller detta även Frisksportarna. MHF liknar mer den ursprungliga nykterhetsrörelsen med många arbetare.

Yrkesfördelningen bland förvärvsarbetande är (se även Frikyrkosverige – en livsstilsstudie kapitel 5):

 

IOGT-NTO
Svenska Blåbands-förbundet
Vita Bandet

Svenska Frisk-sport-förbundet
Hälsofräm-jandet

MHF

Arbetare

35%

27%

43%

Tjänstemän

40

58

38

Lantbrukare

14

3

10

Egen företagare
utom lantbruk

11

12

9

 

100%

100%

100%

Dessa förhållanden är av betydelse när vi studerar partitillhörigheten hos nykterhetsorganisationernas medlemmar (se tabell 1.1 i tabellbilagan).

Inom IOGT-NTO och MHF fördelas partisympatierna ungefär som i väljarkåren i sin helhet med undantag för att moderaterna och kommunisterna har lägre andelar inom än utom organisationerna. I de kristna nykterhetsrörelserna, Blåbandsrörelsen och Vita bandet, är mittpartierna, särskilt folkpartiet, långt starkare än i väljarkåren som helhet. I Hälsofrämjandet och Frisksportförbundet är centern starkt överrepresenterad. Det är, förmodar vi, centern som miljöparti snarare än lantbruksparti som attraherat medlemmarna. Få medlemmar i Hälsofrämjandet och Frisksportförbundet är lantbrukare och andelen landsbygdsbor bland medlemmarna är litet.


* * * * * * *
 

  1. Uppgifterna om nykterhetsorganisationerna i de intervjuer från 1978, som redovisas i denna bok, jämförs i detta kapitel med livsstilsdata från 1444 intervjuer med allmänheten mellan 18 och 70 år, insamlade 1976 och redovisade i min skrift Arbete, livsstil och motivation, Stockholm 1977. De 926 medlemmar i nykterhetsorganisationer, som är mellan 18 och 70 år, ingår i jämförelsen. Även data från andra Sifo-undersökningar har använts i detta kapitel.
  2. Max Weber, Wirtschaft und Gesellschaft, 3. Auflage, J C B Mohr (Paul Siebeck), Tübingen 1956, sid 12-13.
  3. Ibid.
  4. Detta påstående och de andra påståenden från Sifo-undersökningar som redovisas i detta kapitel hade följande svarsalternativ: "Stämmer inte alls", "stämmer ganska dåligt", "stämmer varken bra eller dåligt", "stämmer ganska bra" och "stämmer helt och hållet". Med instämmer i påståendet avses de som svarat "stämmer ganska bra" eller "stämmer helt och hållet". Att avvisa påståendet innebär att man svarat "stämmer inte alls" eller "stämmer ganska dåligt".

Fakta om undersökningen

Den undersökning som utgör underlag för denna bok har kommit till i samarbete mellan Försäkringsbolaget Ansvar och följande sex nykterhetsorganisationer:

Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF)
IOGT-NTO
Sveriges Blåbandsförbund (SBF)
Vita Bandet (VB)
Svenska Frisksportförbundet (SFF)
Hälsofrämjandet (HF)


Urval

Undersökningen har gjorts som en representativ urvalsundersökning. Inom varje organisation har ett slumpmässigt urval av medlemmar gjorts av SIFO eller enligt instruktion från SIFO. I tillämpliga fall sattes en nedre åldersgräns vid 15 år.

Undersökningen är riksomfattande. Den har gjorts som en postal enkät, dvs frågeformulär och följebrev postades till de utvalda medlemmarna. Till dem som efter två veckor inte svarat skickades ett påminnelsebrev. Bland dem som ändå inte svarade gjordes i ett antal fall i stället en intervju per telefon. Undersökningen genomfördes under mars-juni 1978. P g a ett fel i det ursprungliga urvalet från IOGT-NTO gjordes ett tilläggsurval av medlemmar i denna organisation i december 1978.

I frågeformuläret eller följebrevet angavs inte att intervjupersonen utvalts i sin egenskap av medlem i någon av de sex nykterhetsorganisationerna. I stället inleddes formuläret med den allmänna medlemskapsfråga som återges i tabell 5.10 i tabellbilagan. Först något längre fram i frågeformuläret, i samband med frågorna om medlemsaktivitet etc, ställdes frågan om medlemskap i någon av de sex nykterhetsorganisationerna. De som på denna fråga svarat att de inte tillhör någon av de sex organisationerna utgick ur undersökningen. I analysen har alltså endast medtagits personer som uppfyller två kriterier: (1) de finns i medlemsregistret i någon av de sex nykterhetsorganisationerna, (2) de har själva angivit att de är medlem i någon av de sex organisationerna. De som sagt att de tillhör mer än en av organisationerna har hänförts till den organisation de på en särskild fråga angett att de anser sig mest aktiv i.

Undersökningsrapporten baseras på svaren från 1.152 personer. Svarsfrekvensen, dvs antalet svar i förhållande till urvalets storlek, var 80 procent. De 1.152 intervjuade fördelar sig på organisationerna på följande sätt:

MHF
IOGT-NTO
Sveriges Blåbandsförbund
Vita Bandet
Svenska Frisksportförbundet
Hälsofrämjandet

285
282
201
87
141
156

 Antal intervjuer 

1.152


Redovisning

Resultaten redovisas dels för varje organisation för sig, dels totalt för de sex organisationerna. Vid redovisningen av resultat för alla organisationerna har vägning skett med hänsyn till organisationernas medlemstal.

Formuleringen av frågorna och svarsalternativens lydelse framgår exakt av tabellbilagan.

 

Tabellbilaga

 

TABELL 1.1
Frivillig fråga: – Vilket parti sympatiserar Du mest med?

Antal

Samt-liga

MHF

IOGT-
NTO

SBF

VB

SFF

HF

Hela
befolkningen
18-70 år
Våren 1978

1.152

285

282

201

87

141

156

3.090

Moderata samlingspartiet

8%

9%

7%

7%

4%

9%

9%

16%

Folkpartiet

15

14

13

30

38

8

11

12

Centerpartiet

24

22

24

38

18

26

42

18,5

Kristen demokratisk samling

5

6

1

6

8

10

10

1,5

Socialdemokraterna

45

46

52

18

31

38

23

48

Vänsterpartiet kommunisterna

2

2

2

1

0

8

5

4,5

Sveriges kommunistiska parti

0

0

1

0

0

1

0

0

Arbetarpartiet kommunisterna

0

0

0

1

0

0

0

0

Andel svar

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

70%

67%

72%

83%

79%

67%

67%

97%

 

TABELL 2.1
Fråga: – Hur kom Du först i kontakt med organisationen/föreningen?

Antal

Samt-liga

MHF

IOGT-
NTO

SBF

VB

SFF

HF

Under
40 år

40-64

Över
64 år

1.152

285

282

201

87

141

156

328

535

284

Genom föräldrar eller släktingar

16%

10%

22%

30%

9%

14%

14%

19%

14%

16%

Genom mina barn

1

1

2

1

0

1

1

0

2

1

Genom vänner, bekanta, kamrater

41

33

50

42

61

52

27

37

40

48

Genom tidningar, broschyrer, annonser e.d.

8

12

2

1

0

3

24

12

7

4

Genom studiecirkel eller liknande

1

0

1

0

0

2

4

1

1

1

Genom föreningens reguljära mötesverksamhet

2

1

4

8

6

0

0

0

3

4

Genom organisationens utåtriktade verksamhet i övrigt

6

6

6

5

11

12

9

7

7

4

På annat sätt

12

18

6

2

3

10

13

12

15

5

Ej svar

13

20

7

12

10

6

9

12

12

17

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

 

TABELL 2.2
Fråga: – Var (Är) Dina föräldrar med i samma eller liknande organisation?

Antal

Samt-liga

MHF

IOGT-
NTO

SBF

VB

SFF

HF

1.152

285

282

201

87

141

156

Ja, samma organisation

12%

5%

18%

32%

6%

12%

11%

Ja, liknande organisation

5

5

4

5

11

2

5

Nej

60

68

55

36

45

65

61

Vet inte

3

3

3

4

1

1

2

Ej svar

21

20

21

23

37

20

21

 

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

 

TABELL 2.3
Fråga: – Vad var bakgrunden till Ditt medlemskap?

Antal

Samt-liga

MHF

IOGT-
NTO

SBF

VB

SFF

HF

Under
40 år

40-64

Över
64 år

1.152

285

282

201

87

141

156

328

535

284

Anhöriga och vänner var med

19%

11%

29%

32%

21%

21%

13%

17%

20%

22%

Ville ha en fördelaktig försäkring

19

35

6

4

2

2

1

21

21

14

Ville delta i föreningens verksamhet

15

10

18

27

27

27

15

12

15

21

Ville gå före med gott exempel

14

16

14

12

16

3

4

8

16

18

Kom med som deltagare i föreningens ungdomsverksamhet

9

2

21

11

3

9

5

12

7

11

Ville arbeta med alkoholfrågor

5

3

9

6

16

1

1

6

4

9

Ville ha stöd att fortsätta att leva på ett riktigt sätt

5

2

5

5

4

10

23

4

5

4

Ville ändra min livsföring

4

1

3

0

7

7

40

3

5

4

Ville pröva något nytt

3

1

4

7

3

7

10

5

2

2

Ville arbeta med samhällsfrågor

3

2

3

3

8

6

1

3

2

6

Andra ekonomiska förmåner

2

4

0

0

1

1

0

5

1

1

Ville komma ifrån mina alkoholproblem

1

0

1

0

0

0

2

0

1

0

Annat

7

6

7

4

4

13

10

9

6

5

Inget särskilt

7

7

8

5

8

10

6

8

8

4

Ej svar

13

20

4

12

16

6

8

12

12

14

126%

120%

132%

128%

136%

123%

139%

125%

125%

135%

 

TABELL 2.4
Fråga: – Vilket gäller för Dig av detta?

Antal

Samt-liga

MHF

IOGT-
NTO

SBF

VB

SFF

HF

Under
40 år

40-64

Över
64 år

1.152

285

282

201

87

141

156

328

535

284

Jag är gift (sammanboende) och min make/maka tillhör också organisationen

29%

15%

47%

51%

0%

31%

32%

10%

38%

35%

Jag är gift (sammanboende) men min make/maka tillhör inte organisationen

32

44

22

12

1

15

24

32

35

24

Jag är ogift/änka/änkling/skild

24

20

26

22

0

48

36

46

14

16

Ej svar

16

21

5

15

99

7

9

12

14

25

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

 

TABELL 2.5
Fråga: – Vad gäller för Dig av detta?

Antal

Samt-liga

MHF

IOGT-
NTO

SBF

VB

SFF

HF

1.152

285

282

201

87

141

156

Jag har barn i skolåldern (6-18 år) som är med i organisationens barn- eller ungdomsverksamhet

5%

4%

6%

8%

0%

13%

3%

Jag har barn i skolåldern (6-18 år) men de är inte med i organisationens barn- eller ungdomsverksamhet

18

22

15

16

4

7

17

Jag har inga barn i åldern 6-18 år

58

52

64

62

58

54

67

Ej svar

20

23

15

15

38

26

14

101%

101%

100%

101%

100%

100%

101%

 

TABELL 2.6
Fråga: – Vilka är de två viktigaste skälen att Du fortsätter att vara medlem?

Antal

Samt-liga

MHF

IOGT-
NTO

SBF

VB

SFF

HF

Under
40 år

40-64

Över
64 år

1.152

285

282

201

87

141

156

328

535

284

Vill stödja organisationens idéer

41%

40%

40%

40%

35%

39%

59%

35%

45%

39%

Vill bidra till sunda, alkoholfria miljöer i samhället

24

21

28

28

30

24

24

17

24

34

Vill ha kvar fördelaktig försäkring eller andra ekonomiska förmåner

20

33

9

4

1

5

4

28

20

8

Vill bekämpa alkoholtraditionen

20

10

30

39

39

9

9

12

19

30

Vill bidra till att minska alkoholproblemen i samhället

16

15

20

22

18

8

4

17

17

16

Vill ha gemenskap med andra medlemmar

12

5

16

12

12

37

19

15

10

10

Vill gå före med gott exempel

11

10

14

14

4

4

6

7

12

15

Vill ha stöd att leva helnyktert

3

2

4

6

1

2

0

3

2

5

Deltar i en eller flera verksamheter

3

1

4

2

2

15

5

5

2

2

Inte kommit mig för att gå ur

3

1

5

2

3

4

1

5

2

1

Vill visa solidaritet med u-länderna

1

0

2

1

4

1

4

2

1

1

Annat

2

1

2

1

0

8

12

4

2

0

Inget särskilt

3

4

2

1

2

2

5

6

2

2

Ej svar

13

20

4

10

12

10

8

12

13

12

172%

163%

180%

182%

163%

168%

160%

168%

171%

175%

 

TABELL 2.7
Fråga: – När blev Du medlem?

Antal

Samt-liga

MHF

IOGT-
NTO

SBF

VB

SFF

HF

1.152

285

282

201

87

141

156

Före 1920

3%

1%

6%

6%

3%

1%

7%

1920-1939

12

3

25

22

10

6

1

1940-1949

9

7

12

13

19

8

8

1950-1959

24

36

10

22

14

7

16

1960-1969

16

21

11

14

17

17

6

1970-1973

11

9

15

1

11

20

9

1974-1976

10

9

8

10

8

29

32

1977

6

4

8

1

1

5

12

Ej svar

9

10

6

12

18

7

9

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

 

TABELL 2.8
Fråga: – Har Du under 1970-talet valts till förtroendeuppdrag i organisationen?

Antal

Samt-liga

MHF

IOGT-
NTO

SBF

VB

SFF

HF

1.152

285

282

201

87

141

156

Ja, har haft uppdrag

10%

6%

16%

13%

13%

9%

14%

Ja, har för närvarande

15

9

22

21

17

21

10

Nej

67

77

58

52

49

63

71

Ej svar

8

9

4

14

20

7

6

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

 

TABELL 2.9
Fråga: – Har Du under 1970-talet haft uppgifter i organisationens interna arbete,
t ex i samband med möten, studieverksamhet, barn- och ungdomsverksamhet?

Antal

Samt-liga

MHF

IOGT-
NTO

SBF

VB

SFF

HF

1.152

285

282

201

87

141

156

Ja, har haft uppgifter

14%

6%

24%

16%

23%

13%

10%

Ja, har för närvarande uppgifter

13

7

20

20

11

20

12

Nej

63

77

49

45

45

59

65

Ej svar

10

10

7

19

22

8

13

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

 

TABELL 2.10
Fråga: – Har Du under 1970-talet deltagit aktivt i organisationens utåtriktade
verksamhet, t ex opinionsbildning, insamlingar, social kontaktverksamhet och
hjälpverksamhet?

Antal

Samt-liga

MHF

IOGT-
NTO

SBF

VB

SFF

HF

1.152

285

282

201

87

141

156

Ja, har deltagit

11%

6%

16%

20%

18%

10%

17%

Ja, deltar för närvarande

10

6

16

12

12

14

8

Nej

67

78

59

49

37

67

64

Ej svar

11

11

10

19

34

9

11

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

 

TABELL 2.11
Fråga: – Vad tror Du om Din medverkan i organisationens arbete under de
närmaste åren?

Antal

Samt-liga

MHF

IOGT-
NTO

SBF

VB

SFF

HF

1.152

285

282

201

87

141

156

Kommer att delta mera

7%

6%

5%

4%

7%

12%

17%

Kommer att delta ungefär som nu

49

41

60

58

43

53

46

Kommer att delta mindre

7

6

9

8

12

8

6

Vet inte

21

23

19

15

16

20

20

Ej svar

16

24

7

15

22

7

11

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

 

TABELL 2.12
Fråga: – Tror Du att Du är kvar i organisationen om fem år?

Antal

Medlemmar 18-70 år

Samt-liga
18-70 år

MHF

IOGT-
NTO

SBF

VB

SFF

HF

926

254

230

151

47

107

137

Ja, är kvar

69%

59%

83%

76%

74%

62%

77%

Nej, har gått ur

3

2

3

2

0

10

3

Vet inte

13

16

9

10

15

21

12

Ej svar

15

23

6

11

11

8

8

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

 

TABELL 4.1
Fråga: – Om det serveras vid i glasen vid en festligare middagsbjudning, hur gör Du då?

Antal

Samt-liga

MHF

IOGT-
NTO

SBF

VB

SFF

HF

1.152

285

282

201

87

141

156

Låter Du hälla vin i Ditt glas och dricker ur

9%

10%

4%

4%

8%

26%

29%

Låter Du hälla vin i Ditt glas som Du bara läppjar på

2

2

1

1

2

2

7

Låter Du hälla vin i Ditt glas men låter det stå

2

3

1

1

1

1

1

Säger Du till den som serverar att Du vill ha något alkoholfritt istället

64

65

69

69

52

49

45

Säger Du till att Du inte vill ha någonting alls

11

10

13

14

16

6

3

Vet inte, det beror på

6

5

6

5

4

10

12

Ej svar

6

5

6

7

16

6

3

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

 

TABELL 4.2
Fråga: – Vilka är de huvudsakliga skälen till att Du inte dricker (mer) alkohol?
Välj de tre som är viktigast för Dig.

Antal

Samt-liga

MHF

IOGT-
NTO

SBF

VB

SFF

HF

1.152

285

282

201

87

141

156

Jag har inget behov av alkohol

51%

52%

50%

45%

47%

61%

55%

Jag har avgivit nykterhetslöfte

33

18

52

48

46

29

19

Vill bidra till att bryta alkoholtraditionen

25

19

34

29

17

19

25

Att dricka alkohol vore skadligt för min hälsa

24

22

21

25

15

36

57

Jag vill inte bli en fara i trafiken

19

29

8

10

15

13

12

Jag vill vara ett föredöme för mina barn

16

18

14

16

16

11

10

Om man avstår från alkohol är man i form dagen efter

13

14

10

7

4

25

21

Jag vill vara ett föredöme för andra

12

11

16

18

9

6

7

Min kristna övertygelse leder mig till att avstå från alkohol

12

14

4

32

58

7

12

Jag tycker inte om smaken

10

10

9

8

7

17

8

Jag vill ha fördelaktiga försäkringar eller andra ekonomiska fördelar

9

14

5

1

4

3

4

Jag vill inte riskera att bli beroende av alkoholen

9

8

9

7

6

13

8

För de alkoholskadades skull måste vi ha alkoholfria miljöer

8

5

13

11

6

7

10

Solidaritet med kamrater, vänner

3

2

3

3

6

9

6

Jag vill inte gå upp i vikt

2

2

0

1

4

9

5

När gravida kvinnor dricker skadas fostret

2

1

3

0

3

1

4

Jag drack för mycket tidigare i livet

2

2

2

1

0

1

1

Ej svar

10

15

6

7

10

6

5

260%

256%

259%

269%

273%

273%

269%

 

TABELL 4.3
Fråga: – Hur tror Du Din organisation skulle reagera mot dessa medlemmar?
Medlemmar som i sitt yrkesarbete säljer/serverar vin, sprit och öl.

Antal

Samt-liga

MHF

IOGT-
NTO

SBF

VB

SFF

HF

1.152

285

282

201

87

141

156

Acceptera vad de gör som medlemmarnas ensak

25%

24%

24%

23%

12%

45%

32%

Ogilla vad de gör men inte säga något

14

12

18

11

4

12

11

Varna dem att inte göra det igen

3

3

4

4

9

2

2

Aktivt hjälpa dem låta bli

3

2

4

6

7

5

6

Utesluta dem

8

6

10

14

2

4

10

Vet ej

19

20

21

16

20

16

15

Ej svar

28

34

20

26

47

16

24

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

 

TABELL 4.4
Fråga: – Hur tror Du Din organisation skulle reagera mot dessa medlemmar?
Medlemmar som bjuder sina gäster på vin utan att dricka själv.

Antal

Samt-liga

MHF

IOGT-
NTO

SBF

VB

SFF

HF

1.152

285

282

201

87

141

156

Acceptera vad de gör som medlemmarnas ensak

12%

12%

10%

7%

7%

31%

22%

Ogilla vad de gör men inte säga något

18

20

15

18

10

20

17

Varna dem att inte göra det igen

15

11

20

23

24

8

7

Aktivt hjälpa dem låta bli

5

3

6

8

3

5

10

Utesluta dem

10

7

15

11

4

5

6

Vet ej

13

13

14

9

10

15

15

Ej svar

28

34

20

24

43

17

24

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

 

TABELL 4.5
Fråga: – Hur tror Du Din organisation skulle reagera mot dessa medlemmar?
Medlemmar som dricker alkohol vid speciella tillfällen.

Antal

Samt-liga

MHF

IOGT-
NTO

SBF

VB

SFF

HF

1.152

285

282

201

87

141

156

Acceptera vad de gör som medlemmarnas ensak

3%

2%

1%

2%

1%

13%

12%

Ogilla vad de gör men inte säga något

5

5

3

2

4

14

12

Varna dem att inte göra det igen

15

15

16

21

19

10

16

Aktivt hjälpa dem låta bli

15

12

17

22

21

16

20

Utesluta dem

31

30

38

24

11

26

9

Vet ej

6

5

8

4

5

7

8

Ej svar

25

31

18

26

39

15

23

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

 

TABELL 4.6
Fråga: – Tycker Du att man kan dricka vin under utlandssemestern
och ändå här hemma betrakta sig som helnykterist?

Antal

Samt-liga

MHF

IOGT-
NTO

SBF

VB

SFF

HF

1.152

285

282

201

87

141

156

Ja

4%

6%

2%

2%

1%

8%

4%

Nej

86

85

88

86

78

82

85

Vet inte

6

8

4

5

8

6

9

Ej svar

4

2

6

7

13

4

2

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

 

TABELL 5.1
Nykterhetsorganisationsmedlemmarnas fördelning mellan stad och land

Bostadsort

Samtliga
organisationer

Medlemmar 18-70 år

Svenska folket
18-70 år
*)

Antal

Alla
åldrar

18-70
år

MHF

IOGT-
NTO

SBF

VB

SFF

HF

1.152

926

254

230

151

47

107

137

3.090

Storstockholm, Göteborg, Malmö

12%

12%

15%

7%

4%

7%

18%

25%

32%

Tätort med över 30.000 invånare

24

25

21

29

17

19

28

38

20

Tätort med 3.000-30.000 invånare

26

25

24

27

18

38

24

14

22

Tätort med mindre än 3.000 invånare

10

11

11

10

12

19

6

10

12

Landsbygd

27

26

27

25

47

9

21

10

10

Ej svar

2

2

1

2

3

9

3

2

3

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

*) Källa: SIFO 1978 

 

TABELL 5.2
Nykterhetsorganisationernas könsfördelning

Kön

Alla åldrar

Under 20 år

20-29

30-39

40-49

50-59

60-69

70 år och äldre

MHF

IOGT-
NTO

SBF

VB

SFF

HF

Antal

1.152

97

98

133

166

239

240

174

285

282

201

87

141

156

Man

68%

67%

63%

77%

71%

72%

68%

57%

86%

56%

53%

0%

63%

49%

Kvinna

31

33

37

23

28

27

31

43

12

44

47

100

32

50

Ej svar

1

0

0

0

1

1

1

0

2

0

0

0

5

1

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

 

TABELL 5.3
Nykterhetsorganisationernas åldersfördelning

Ålder

Samt-liga

MHF

IOGT-
NTO

SBF

VB

SFF

HF

Antal

1.152

285

282

201

87

141

156

     - 20 år

7%

5%

10%

2%

0%

24%

3%

20 - 29 år

9

8

11

6

2

19

8

30 - 39 år

13

17

9

11

3

8

15

40 - 49 år

15

16

12

13

2

21

22

50 - 54 år

10

11

11

10

3

8

8

55 - 59 år

13

14

11

15

8

10

15

60 - 64 år

11

11

12

10

11

6

12

65 - 69 år

10

9

11

8

21

1

5

70 - 74 år

8

7

9

8

17

3

7

75 år eller äldre

5

3

4

17

33

0

5

Ej svar

0

0

0

1

1

0

1

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

 

TABELL 5.4
Nykterhetsorganisationsmedlemmarnas civilstånd

Civilstånd

Samtliga
organisationer

Medlemmar 18-70 år

Svenska folket
18-70 år
*)

Alla
åldrar

18-70
år

MHF

IOGT-
NTO

SBF

VB

SFF

HF

Antal

1.152

926

254

230

151

47

107

137

3.090

Gift

61%

65%

65%

68%

75%

51%

55%

57%

74%

Sammanboende

5

6

6

5

2

2

12

4

Skild

2

3

3

3

2

0

2

5

4

Änka/änkling

5

3

1

4

4

32

1

5

5

Ogift

20

18

16

19

16

11

24

25

16

Ej svar

7

6

10

2

1

4

7

3

0

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

 *) Källa: SIFO 1978

 

TABELL 5.5
Nykterhetsorganisationsmedlemmarnas hushållsstorlek

Antal personer i hushållet

Samtliga
organisationer

Medlemmar 18-70 år

Svenska folket
18-70 år
*)

Alla
åldrar

18-70
år

MHF

IOGT-
NTO

SBF

VB

SFF

HF

Antal

1.152

926

254

230

151

47

107

137

3.090

1 person

13%

12%

9%

11%

12%

37%

19%

25%

14%

2 personer

38

38

36

42

37

42

29

31

33

3 personer

15

17

15

19

23

8

19

15

23

4 personer eller flera

26

26

27

25

28

13

30

18

30

Ej svar

9

8

13

4

1

0

2

11

0

Genomsnittlig hushållsstorlek (antal)

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

2.75

2.76

2.83

2.71

2.90

2.01

2.83

2.43

 *) Källa: SIFO 1978

 

TABELL 5.6
Nykterhetsorganisationsmedlemmarnas inkomstfördelning

Hushållets sammanlagda inkomst före skatt

Samtliga
organisationer

Medlemmar 18-70 år

Svenska folket
18-70 år
*)

Alla
åldrar

18-70
år

MHF

IOGT-
NTO

SBF

VB

SFF

HF

Antal

1.152

926

254

230

151

47

107

137

3.090

            - 10.000 kr

2%

1%

0%

3%

2%

7%

8%

1%

1%

 10.000 -  30.000 kr

10

7

6

6

12

28

3

10

6

 30.000 -  40.000 kr

5

5

4

7

7

4

2

0

13

 40.000 -  50.000 kr

7

7

6

7

8

6

4

12

9

 50.000 -  60.000 kr

11

13

14

12

9

4

6

13

11

 60.000 -  75.000 kr

14

15

15

16

17

13

15

17

14

 75.000 - 100.000 kr

19

21

21

23

16

13

28

18

19

100.000 - 125.000 kr

8

9

10

7

16

4

11

8

14

125.000 kr eller mer

6

6

5

6

6

4

17

7

13

Medelinkomst i 1.000 kr

69'

73'

75'

71'

71'

53'

85'

71'

Ej svar

18

16

20

13

8

17

6

14

0

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

 *) Källa: SIFO 1978

 

TABELL 5.7
Nykterhetsorganisationsmedlemmarnas bostadstyp

Typ av bostad

Samtliga
organisationer

Medlemmar 18-70 år

Svenska folket
18-70 år
*)

Alla
åldrar

18-70
år

MHF

IOGT-
NTO

SBF

VB

SFF

HF

Antal

1.152

926

254

230

151

47

107

137

3.090

Insatslägenhet

9%

8%

6%

11%

6%

9%

12%

12%

10%

Hyreslägenhet

24

24

23

25

15

28

29

28

38

Äger radhus/villa

45

46

49

44

44

44

39

42

41

Hyr radhus/villa

3

3

4

2

2

9

2

2

4

Jordbruksfastighet

12

13

12

13

30

4

10

8

6

Övrigt

5

5

5

4

2

2

8

7

1

Ej svar

2

2

2

1

1

4

1

2

0

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

 *) Källa: SIFO 1978

 

TABELL 5.8
Nykterhetsorganisationsmedlemmarnas yrkesfördelning

Yrke eller sysselsättning

Samtliga
organisationer

Medlemmar 18-70 år

Svenska folket
18-70 år
*)

Alla
åldrar

18-70
år

MHF

IOGT-
NTO

SBF

VB

SFF

HF

Antal

1.152

926

254

230

151

47

107

137

3.090

Arbetare

25%

29%

34%

25%

21%

9%

33%

14%

26%

Tjänsteman

26

29

29

26

29

21

41

53

34

Lantbrukare

6

7

7

7

17

0

3

1

1

Egenföretagare

7

8

7

11

4

2

3

15

7

Pensionär

22

16

16

17

10

51

3

4

14

Studerande

7

3

2

4

3

0

10

5

5

Hemarbetande

4

5

2

7

14

13

5

6

10

Arbetslös

0

0

0

0

0

0

1

1

2

Annat

1

1

1

1

1

0

2

0

0

Ej svar

2

2

1

3

1

4

0

2

1

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

 *) Källa: SIFO 1978

 

TABELL 5.9
Nykterhetsorganisationsmedlemmarnas utbildningsnivå

Skolutbildning

Samtliga
organisationer

Medlemmar 18-70 år

Svenska folket
18-70 år
*)

Alla
åldrar

18-70
år

MHF

IOGT-
NTO

SBF

VB

SFF

HF

Antal

1.152

926

254

230

151

47

107

137

3.090

Folk-/grundskola

44%

43%

43%

48%

44%

52%

23%

15%

48%

Mer än folkskola

22

24

22

24

29

25

34

25

10

Realexamen

10

11

9

12

7

8

13

26

24

Studentexamen

6

7

6

7

12

4

17

12

9

Universitet

5

6

7

3

4

2

5

10

8

Studerar fortfarande

4

2

2

3

2

0

6

6

Ej svar

9

8

12

4

3

9

2

6

1

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%

 *) Källa: SIFO 1978

 

TABELL 5.10
Nykterhetsorganisationsmedlemmarnas föreningsengagemang

Antal

Samtliga
organisationer

Medlemmar 18-70 år

Svenska folket
18-70 år
*)

Alla
åldrar

18-70
år

MHF

IOGT-
NTO

SBF

VB

SFF

HF

1.152

926

254

230

151

47

107

137

3.090

Medlem i:
Fackförening

47%

53%

58%

49%

44%

23%

66%

46%

56%

Partipolitisk förening

20

21

19

23

28

4

17

21

7

Frikyrkosamfund, frikyrklig förening, ungdomsförening som tillhör något frikyrkligt samfund

11

9

13

0

31

40

7

5

3

Annan kyrklig, religiös förening

5

5

4

3

14

21

2

9

2

Idrotts- eller sportförening

24

25

21

26

18

7

74

28

18

Motororganisation (ej MHF)

7

8

11

5

2

0

2

6

3

Sång- eller musikförening

7

8

8

8

11

6

2

5

2

Nykterhetsförening (hit räknas också MHF)

82

82

87

89

82

48

50

26

2

Annan förening

25

25

23

23

22

16

26

57

21

Nej, är ej medlem i någon förening

2

2

3

1

2

2

2

4

34

Ej svar

2

2

0

2

5

9

2

4

0

232%

240%

247%

229%

259%

176%

250%

211%

148%

 *) Källa: SIFO 1975

 

TABELL 5.11
Fråga: – Har Du något förtroendeuppdrag inom kommun, landsting eller riksdag?

Antal

Medlemmar 18-70 år

Samt-liga orga-nisa-tioner

MHF

IOGT-
NTO

SBF

VB

SFF

HF

926

254

230

151

47

107

137

Ja

10%

10%

10%

7%

4%

4%

10%

Nej

82

79

84

91

92

95

85

Ej svar

8

11

6

2

4

1

5

100%

100%

100%

100%

100%

100%

100%