1982:12
6 september 1982
LÖNTAGARFONDERNA I AUGUSTI
Opinionen om löntagarfonderna blir alltmer negativ till LO/SAP-förslaget ju mer valrörelsen framskrider. Tre av fyra väljare
(72%) har nu tagit ställning i fondfrågan. Av väljarna är 57 procent emot fonder, 15 procent för och 27 procent har inte tagit ställning. Gapet mellan anhängare och motståndare till löntagarfonder är 42 procent,
5
procent mer än före midsommar. Palmes uttalande i Almedalen att han personligen förespråkade allmänna val till
fondstyrelserna har inte minskat opinionsflykten från fonderna.
Sifos fråga löd: “Är Du för eller emot löntagarfonder utformade enligt socialdemokraternas och LOs modell?”
|
Bland socialdemokratins sympatisörer är 25 procent emot fonder och 31 procent för dem. Inom LO
är fondmotståndarna 38 procent, fondanhängarna 21 procent. Resten svarar “vet ej”. Det blev alltså inte som vi hade
väntat
-
att partilojaliteten skulle göra sig gällande när valkampen blev hetare och fler socialdemokrater skulle
ställa upp för fonderna.
|
Valrörelsens stora paradox är att allt flera blir negativa till fonderna, men att socialdemokratin behåller sin goda ställning i
väljarbarometern. Den stora majoriteten av väljarna är helt klara över sitt “nej tack” till fonderna, men socialdemokraterna bland dem drar
ännu i långbänk om saken skall påverka deras röstning den 19 september.
Sifo hade följande samtal med väljarna i augusti med anledning av Palmes offentliggjorda personliga åsikt om allmänna val till fonderna.
|
|
|
Kommentar
Det ser ut som om LO blir förloraren i slaget om kontrollen av fonderna. Endast genom att förhandla direkt med arbetsgivarna och göra fondfrågan till
en avtalsfråga torde LOs ursprungliga intentioner kunna förverkligas. Men det går inte arbetsgivarna med på.
Om Palme vinner valet är han inte på något sätt LOs fånge i löntagarfondsfrågan. Han står då lika fri mot LO som Erlander gjorde på höjden av sin
makt. Korporativismen tar ett steg tillbaka och den politiska demokratin återtar en smula
terräng i Sverige.
(HLZ)
BETYGSÄTTNING AV DE BORGERLIGA REGERINGARNA
De borgerliga regeringarna 1976-79 fick bättre betyg av väljarna än de borgerliga regeringarna 1979-82. Vi har använt följande poängsättning:
Medelbetygen under valperioden 1976-79 givna i intervjuer för tre år sedan
är högre än medelbetygen för 1979-82: den första borgerliga valperioden gav
17 områden 1982.
De borgerliga väljarna ger högre betyg i den senare valperioden för energipolitik, skattereformer och inflytandet över boendet.
I övrigt är det mest sämre betyg 1982 än 1979.
|
"Tycker Du att den borgerliga politiken under de tre åren från 1976 (1979) varit bra eller dålig när det gäller att ...?" | Borgerliga | Alla väljare | ||
1979 | 1982 | 1979 | 1982 | |
Hushålla med skattemedel
|
|
|
2.11
|
|
Minska den statliga byråkratin
|
|
|
2.21
|
|
Reformera skattesystemet
|
|
|
1.80
|
|
Bekämpa arbetslösheten
|
|
|
2.10
|
|
Ge ungdomen arbetstillfällen
|
|
|
1.76
|
|
Trygga energiförsörjningen
|
|
|
2.01
|
|
Öka den enskildes inflytande över sitt boende
|
|
|
2.32
|
|
Stärka marknadsekonomin
|
|
|
2.72
|
|
Stärka företagens internationella konkurrenskraft
|
|
|
3.33
|
|
Underlätta för mindre och medelstor industri
|
|
|
3.01
|
|
Skapa balans i samhällsekonomin
|
|
|
2.14
|
|
Bekämpa inflationen | 3.27 |
|
|
|
Minska enskild maktkoncentration | 2.45 |
|
|
|
Minska offentlig maktkoncentration |
2.49
|
|
|
|
Väga in näringslivets önskemål i politiken på ett för Sverige tillfredsställande sätt |
3.36
|
|
|
|
Väga in fackföreningsrörelsens önskemål i politiken på ett för Sverige tillfredsställande sätt |
2.80
|
|
|
|
Bevara välfärdssamhället |
x)
|
|
x)
|
|
Medelbetyg |
2.92
|
|
2.32 |
|
x) Frågan ej ställd 1979
Källa: Sifo 79034/035,82034/035 |
På basis av betyget 1979 fick de borgerliga förnyat förtroende med endast ett mandat. De lägre betygen i år visar att borgerligheten går ett ännu svårare val till mötes.
|
Copyright © 1982 Sifo AB. Reprinted by permission.