1982:6
11 maj 1982
Fonderna blir allt intressantare
Sysselsättningen fortsätter att ligga högst bland väljarnas politiska intressen. Skattefrågan ligger nu som nummer två. Löntagarfonderna har tagit ett jättekliv i väljarnas intressen på tre månader och ligger på sjätte plats.
Väljarnas 14-i-topp-intressen var —
|
i januari: |
i april: |
|
Sysselsättning (57%) Priser, löner, ekonomisk politik (41%) Skatter (38%) Vård av sjuka, gamla, Miljö (32%) Lag och ordning (28%) Energi (27%) Fred (26%) Statens finanser (25%) Bostäder (22%) Skola, utbildning (19%) Välfärdsfrågor, karensdagar (19%) Löntagarfonder (16%) Barntillsyn, familjepolitik (16%) |
Sysselsättning (56%) Skatter (39%) Miljö (35%) Vård av sjuka, gamla Priser, löner, ekonomisk politik (31%) Lag och ordning (29%) Löntagarfonder (28%) Fred (26%) Energi (25%) Statens finanser (25%) Välfärdsfrågor, karensdagar (23%) Skola, utbildning (22%) Bostäder (16%) Industripolitik (16%) |
Källa: Sifo 82005/007, 82016/017
I valrörelserna 1976 och 1979 var fonderna en fråga som väckte ljumt intresse. Så också i början av valrörelsen 1982. När Sifo i januari 1982 frågade "Vilken politisk fråga intresserar Dig mest?" kom löntagarfonderna på trettonde plats, nämnd av 24 procent av männen och 9 procent av kvinnorna. I april hade frågan avancerat till sjätte plats, nämnd av 37 procent av männen och 19 procent av kvinnorna. (Man fick välja högst fem politiska frågor.) I valrörelsens andra stora debattfråga, välfärden och karensdagarna, ökade andelen intresserade från 19 till 23 procent.
Fondförslaget i motvind
Andelen förespråkare för fonder är nu 15 procent av väljarna, den lägsta siffra vi noterat. Svaren på Sifos fråga:. "Är Du för eller emot löntagarfonder utformade enligt socialdemokraternas och LOs modell?" visar framgång för näringslivets och borgerlighetens kampanjer mot fonderna. Inga tecken finns att kampanjerna slår tillbaka mot upphovsmännen.
Bland LOs medlemmar är fondförespråkarna nu i minoritet och inom hela socialdemokratin tilltar demoraliseringen i fondfrågan: allt färre SAP-sympatisörer vill ta ställning.
Väljarnas förtroende för partiledarna
Väljarkårens förtroende för Ulf Adelsohn sjönk efter hans dyra veckoslutsresa till karnevalen i Rio mitt under förhandlingar med Fälldin. Förtroendet för de övriga borgerliga partiledarna har tidigare varit fallande. Fälldins förtroendekurva har dock slutat att dala det senaste året. Palme visar likaså samma värde som tidigare.
Andelen av folket som hyser "stort förtroende" för åtminstone någon av partiledarna har sjunkit från 89 procent 1969 till 55 procent 1982.
Get this Monkey off My Back
För socialdemokratin har löntagarfondsfrågan tagit en allvarlig vändning i opinionen. Allt flera samtal om löntagarfonder förs ute i landet. Och i allt fler av dessa samtal uttrycks opposition mot fonderna.
Frågan om löntagarfonder går så dåligt för socialdemokratin att man måste fråga sig hur den på kort sikt påverkar valutgången och på lång sikt kommer att påverka partiet.
På grund av den ökade s k åsiktsröstningen har det blivit allt vanskligare för ett parti att gå till val utan att ha stöd bland de egna i en viktig fråga. Sedan åtminstone femton år har åsiktsröstning (i motsats till intressegruppsröstning och klassröstning) varit regel i de borgerliga partierna och lett till stora omflyttningar av sympatisörer mellan m, fp och c. Vi har också kunnat konstatera att åsiktsröstning i de senaste valrörelserna spritt sig till socialistiska väljare: det är framför allt åsikten om kärnkraften som smugit sig in och underminerat den eljest så självklara klassröstningen Valet 1982 hotar att bli ett genombrott för åsiktsröstningen inom socialdemokratin. Det är nu åsikten om fonderna som är murbräckan.
Även om partiet vinner valet — och det låga förtroendet för regeringen talar för det — kommer det att bli mycket svårt att inom partileden inkapsla ett fortsatt motstånd mot fonderna när fondförslaget börjar genomföras.
Konturerna av Olof Palmes dilemma börjar skönjas: skall han driva fondförslaget och på fredlig väg införa en svensk variant av socialism som säkert blir en unik modell i världshistorien, eller skall han som Per Albin 1945 dra tillbaka ett socialiseringsförslag för att tillförsäkra sitt parti en framtid som ett stort och i nästan alla väder statsbärande parti?
* * * * *
Copyright (c) 1982 Sifo AB. Reprinted by permission
.INDIKATOR
— Sifos politiska nyhetsbrev — ger opinionsledare och personer i ansvarsställning upplysningar om det rådande opinionsläget och förändringar i samhället.Siffermaterialet är vanligen hämtat från Sifos s k veckobussar, de kontinuerliga intervjuer vid hembesök som Sifo gör två eller tre gånger i månaden med ett representativt riksurval av befolkningen i åldern 18-70 år. De baseras på 1.000 intervjuer. Om annan tidpunkt ej anges har intervjuerna gjorts veckorna före utgivningen. Om ej annat anges är de frågor som redovisas ställda på Sifos bekostnad och ansvar och gjorda enbart för INDIKATOR.
Sifos INDIKATOR utkommer var 14:e dag fram till valet 1982, därefter sporadiskt. Prenumerationsavgift: kr 2.000:- per år.
Ansvarig utgivare Hans L Zetterberg
ISSN-nummer 0345-5262