I slutet av 60-talet svepte en röd våg över den unga generationen i industriländerna. Åren 1968-71 sköljde den över Sverige. Studerande ungdom, ofta med borgerlig bakgrund, drogs med och en kraftig generationsklyfta uppstod. När vågen var som störst höll 60 procent av de röstberättigade under 25 år på ett socialistiskt parti.

Mellan 1972 och 1979 var andelen ungdomar med socialistiska partisympatier lägre: siffrorna varierar mellan 46 och 53 procent i vågdalen.

Sedan 1980 är en ny röd våg på väg. Sifos årliga ungdomsundersökning noterar 1982 rekordsiffran 61 procent socialistiska sympatisörer bland röstberättigade under 25. Liksom den förra röda vågen bars den nya upp mest av en ökande andel socialdemokrater. Vpk-are och andra kommunister utgjorde en större andel av den röda ungdomsgenerationen under det sena 70-talets röda vågdal.

Kommunisternas andel av ungdomsväljarna har sjunkit —

Nedgången är särskilt markant bland studerande ungdom: 1981 hade vpk var femte studerande (19%), men 1982 är det var tionde (9%). Till denna halvering har säkert händelserna i Polen bidragit, kanske även Sovjets kärnvapenbestyckade u-båt i Karlskrona skärgård. Men kommunisternas sjunkande andel motsvaras mer än väl av en ökande andel socialdemokrater.

Den nya röda vågen finns liksom 1968 både bland arbetande och studerande ungdom. Men det verkar som om den formas mer av den icke-studerande ungdomen denna gång. De har arbetslösheten på nära håll.

Moderaterna håller sin ställning bland ungdomsväljarna. Den nya röda vågen får sin styrka genom mittpartiernas svaghet bland ungdomarna. Partisympatierna bland 18-24-åringar intervjuade i Sifos ungdomsundersökning mellan den 28 december 1981 och 30 januari 1982 är —

Ungdomarnas inställning till löntagarfonder har mötts med samma fråga som Sifo ställer till hela allmänheten: "Är Du för eller emot löntagarfonder utformade enligt socialdemokraternas och LOs modell?"

Gapet mellan motståndare och anhängare är 6 procent bland ungdomarna till motståndarnas fördel jämfört med 30 procent för alla mellan 18 och 70 år. Hälften av ungdomarna (53%) har inte tagit ställning.

Av borgerliga ungdomar är 7 procent för löntagarfonder och 57 procent emot; 36 procent vet inte. Av socialistiska ungdomar är 32 procent för, 8 procent emot och 60 procent vet inte.

Den måttliga entusiasmen bland socialistiska ungdomar för löntagarfonder torde hänga samman med att fonderna ger makt och myndighet och karriärmöjligheter åt de ledande inom fackföreningsrörelsen och avkastning till AP-fonden. Allt detta är långt, långt ifrån ungdomens livssituation som domineras av svårigheterna att komma in i arbetslivet, att finna bostad, att söka en livskamrat och att utveckla ett slags förtroende för en värld full av atomladdningar.

Intervjuerna gjordes i januari 1982 med några undantag för studerande och värnpliktiga som intervjuades under jullovet då de fanns på sina mantalsskrivningsorter.

* * * * *

Copyright (c) 1982 Sifo AB. Reprinted by permission.