Dessa skillnader torde mest vara ett utslag av affärskedjornas lokaliseringspolitik. Man har framför allt etablerat sig där köpkraften är störst. Öppethållandet på söndagar i dessa köpstarka områden ger den redan privilegierade befolkningen där ytterligare en favör.

Detaljhandeln använder öppethållande på söndagar som ett konkurrensmedel. Genom att hålla öppet på söndagar kan man nå andra kunder än vardagarnas. Sifos intervjuer med kunder som lämnade söndagsöppna butiker innehöll frågan: "Handlar Ni regelbundet, ibland, sällan eller aldrig i denna butik?" Svaren blev —

Vi ser att flertalet kunder på söndagar är de vanliga kunderna, men att en tredjedel sällan eller aldrig varit i affären tidigare.

Söndagsinköpen begränsas vanligen till ett enda inköpsställe: 90 procent har endast varit i den butik vid vilken de intervjuades och 10 procent har även besökt andra butiker.

I alla frågor vi ställt om inköp på söndagar har en gräns dragits mellan sådana varor som man handlar i söndagsöppna butiker och sådana som man kan köpa i kiosker, t ex tidningar, tobak, glass, läskedrycker, frukt, konfekt. Vi är enbart intresserade av de förra.

Undersökningen visar att en tredjedel (32 procent) av den vuxna befolkningen gjort inköp på söndagar. Detta är emellertid en missvisande siffra, eftersom inte alla har tillgång till söndagsöppna butiker. När vi studerar andelen av alla med möjlighet att handla i söndagsöppna butiker, visar det sig att hälften (49 procent) av alla på sådana orter någon gång har handlat livsmedel, kläder, skor, radio, TV, hushållsapparater, möbler eller annat än kioskvaror någon söndag.

Inom den totala gruppen av konsumenter med erfarenhet av söndagsköp — här kallat "alla söndagskunder" — kan vi urskilja mer frekventa kunder som handlat någon av de senaste fyra söndagarna. Vi skall kalla dem för "intensivare söndagskunder". Dessa utgör 20 procent av alla med tillgång till söndagsöppna butiker.

Tabellen nedan ger en översikt av den demografiska profilen, dels för alla söndagskunder, dels för de intensivare söndagskunderna.

Oavsett var man bor — i storstad, stad eller på landet — blir man ofta söndagskund helt enkelt därför att tillgång finns till söndagsöppna butiker. Intensivare söndagskund blir man emellertid mest i storstäderna. I storstadsområdena är 27 procent sådana söndagskunder.

Tabellen visar också att det är personer i yngre åldrar som handlar på söndagarna. I åldrarna mellan 18 och 29 år har 66 procent handlat på söndagar, i åldern 30-49 år har 55 procent handlat någon söndag och i åldersgruppen över 50 år har 28 procent handlat någon söndag. Det är yngre både med och utan barn som gör inköp på söndagar. Majoriteten av dem som har barn i förskoleåldern eller i skolåldern har handlat på söndagar (63 procent respektive 56 procent). Intensivare söndagskunder är mest de yngsta och de som ännu inte har barn (30 procent och 28 procent).

Förvärvsarbetande är oftare söndagskund än hemarbetande (51 procent mot 42 procent). Förvärvsarbetande och hemarbetande kvinnor med barn handlar emellertid på söndagar i lika stor utsträckning. Man kan förmoda att möjligheterna för hemarbetande med barn att få tid och tillfälle för inköp på vardagarna i många fall är lika begränsade som för den förvärvsarbetande.

Män och kvinnor söndagshandlar i ungefär lika stor utsträckning, men av de söndagshandlande kvinnorna är det 79 procent som är den huvudsakliga matinköparen i hushållet. En tredjedel (33 procent) av de söndagshandlande männen säger att inköpen till hushållet sköts av någon annan person på vardagarna. Söndagsöppna butiker gör det möjligt för många män att delta i hushållsarbetet.

Många handlar i sällskap med andra:

Bilen spelar inte någon större roll för söndagsshoppingen. Hälften (50 procent) av hushållen med bil har gjort inköp på söndagar och 44 procent av hushåll utan bil. Däremot har det betydelse för vilken typ av butik man besöker på söndagar: Varuhus- och stormarknadskunderna är oftast bilburna.

Söndagskunden kommer oftare från högre socialgrupper. Skillnaderna mellan de högre och lägre socialgrupperna är störst bland de intensivare söndagskunderna.

Sammanfattningsvis kan vi säga att söndagskunden visar en demografisk profil som har framtiden för sig: unga hushåll i god ställning i expanderande regioner.

Undersökningen visar att 16 procent av dem som intervjuades utanför söndagsöppna butiker hade handlat endast kioskvaror såsom tidningar, glass, läskedrycker, frukt och konfekt. Av dem som handlat annat än kioskvaror köpte 54 procent endast livsmedel, 17 procent både livsmedel och annat och 29 procent köpte endast annat dvs kläder, hushållsapparater eller övriga dagligvaror som tvål, tvättmedel, kosmetika, sybehör, sportutrustning, grammofonskivor etc. Nedan tabelleras söndagskunder som handlat annat än kioskvaror:

De som handlat livsmedel, kioskvaror eller övriga dagligvaror har inte spenderat stora belopp: 58 procent har handlat för mindre än 30 kronor och endast 7 procent för mer än 100 kronor. De som handlat livsmedel på varuhus har handlat för större belopp än de som handlat i livsmedelsbutiker. De som köpt kläder, skor, textilier, hushållsapparater etc har genomsnittligt spenderat mer pengar: 49 procent har handlat för mindre än 50 kronor och 26 procent för mer än 100 kronor.

Söndagshandeln omfattar varken annorlunda varor än vardagshandeln eller påfallande höga inköpssummor. Söndagsköpen liknar vardagsköpen — det är kunderna som är annorlunda. Den avvikande profil vi fann för söndagskunderna finns inte för söndagsinköpen.

Affärstidsnämndens undersökningar visar att det inte finns någon anledning att tro att söndagsöppet förhöjer prisnivån. Av allmänheten tror dock 20 procent att priserna ökar när butiker håller öppet på söndagar.

Allmänheten ställdes inför ett par helt öppna frågor om vad de ansåg vara fördelarna och nackdelarna med söndagsöppet. Om vi håller oss till svaren från personer som bor på orter med söndagsöppet får vi dessa svar om fördelar —

66 procent nämner att det är synd om de handelsanställda som måste arbeta på söndagarna;

21 procent anger att priserna ökar genom söndagsservicen (denna siffra sjunker till 11% bland intensivare söndagskunder);

16 procent säger att söndagshandlande egentligen är onödigt och beror på att folk är dåliga på att planera sina inköp;

13 procent nämner att söndagarna bör disponeras för avkoppling, friluftsliv, samvaro, etc och inte för shopping;

4 procent betonar att söndagsöppet är ideologiskt förkastligt (3% nämner att det bidrar till att utbreda kommersialismen och göra prylar alltför viktiga och en procent nämner religiösa skäl och gudstjänsttider).