Stockholm i april 1975

 

"Du eller Ni"

 

Detta nummer av INDIKATOR ägnas åt en beskrivning över tilltalsordens användning. Framför allt söker vi belysa hur användningen av "Du" som tilltalsord har förändrats i det svenska språkbruket. Presentationen bygger på resultat från två undersökningar som SIFO genomförde 1957 och 1974.

 

Allmänt

En undersökning av tilltalsordens användning kan vid första anblicken synas trivial. Men språkbruket och dess förändringar spelar ofta sociala fenomen och förändringar i samhället. Språkforskare har härvidlag studerat tilltalsordens användning i och mellan olika socialgrupper och skillnader i bruket mellan olika regioner. En avhandling i ämnet har skrivits av fil lic Perry Ahlgren.

En förändring i språkbruket som innebär att "Du" blir allt mer vanligt som tilltalsord, kan ses som ett uttryck både för ökad demokrati i våra sociala kontakter och helt enkelt som ett uttryck för en önskan att förenkla våra krångliga eller impopulära tilltals former.

Resultaten från våra undersökningar 1957 och 1974 bekräftar en mycket stor förändring i bruket av tilltalsformer. 1957 användes "Du" i 2 fall av 10 till en man i högre samhällsställning medan 7 intervjuade av 10 använde "Du" 1974.

Innan vi mer exakt beskriver denna förändring ges först en kort historik över tilltalsformerna och en presentation av undersökningsresultaten 1974.

 

Kort historik

Under 1800-talet brukades Ni av herremannen nedåt. Allmogemannen sade Ni uppåt. Barn förväntades också säga Ni till sina föräldrar. Detta bruk var nästan helt försvunnet år 1950-1960, då flera undersökningar om tilltalsord till föräldrar genomfördes.

Ni användes således som hövlighetsform uppåt bland allmogeklassen, men i nedlåtande bemärkelse bland herrskapsklassen. Ahlgren påpekar att denna dubbla funktion hos "Ni" kan vara en förklaring till dess impopularitet.

Du användes under 1800-talet nästan uteslutande nedåt, till barn och tjänare, av arbetsgivare till arbetare, lärare till elever etc.

Under 1800-talet förra hälft sade man inom herrskapsklassen i regel Du till förtrogna vänner, annars användes som regel titlar eller opersonliga konstruktioner.

Däremot var man mindre restriktiv i sin användning av Du inom allmogeklassen. Här var Du det vanliga tilltalsordet mellan personer i samma ålder och ställning inom den egna socknen.

Titlar och andra tilltalsformer såsom han, hon, frun, herrn, fröken, damen, min herre etc, synes under 1900-talet mer och mer fått ge vika för tilltalsorden Ni och Du.

Följande uppställning illustrerar vilka faktorer som vi bedömt som relevanta för att belysa skillnader i användningen av tilltalsord år 1974.

"Den talande"

"Den tilltalade"

1. Kön
2. Ålder
3. Samhällsställning

1. Kön
2. Ålder
3. Samhällsställning


Därtill kommer skillnaden i tilltal mellan regioner i landet. I vissa landskap har man ju av hävd kallat praktiskt taget alla för Du.

 

Kön, samhällsklass och tilltal

I intervjuundersökningen 1974 ställdes följande frågor till alla intervjupersoner:

"Hur är det lämpligast att tilltala en obekant manlig person som verkar vara i samma ålder som Ni själv och samma samhällsställning? (Högre samhällsställning och lägre samhällsställning?)"

Svaren fördelar sig enligt följande:

Alla Talande till män i samma ålder i:

Samma
samhälls-
ställning
%

Högre
samhälls-
ställning
%

Lägre
samhälls-
ställning
%

Du

Ni

Övriga a)

77

19

5

61

27

12

76

18

7

a) Omfattar herrn, min herre, han, samt alla som var tvek-
samma hur de skulle svara på frågan.

Alla intervjupersoner tillfrågades sedan hur de tilltalar en kvinnlig obekant i samma ålder som de själva i samma, högre och lägre samhällsställning.

Alla Talande till kvinnor i samma ålder i:

Samma
samhälls-
ställning
%

Högre
samhälls-
ställning
%

Lägre
samhälls-
ställning
%

Du

Ni

Övriga b)

60

21

20

49

27

26

61

22

18

b) Inkluderar frun, fröken, damen, min dam, hon, vet ej

Även om bruket av Du ökat sedan 1800-talet och under 1900-talet, vilket vi längre fram kan konstatera, föreligger fortfarande ett språkbruksmönster som i viss mån liknar det äldre. Man säger således Du till jämlikar och nedåt i samhällshierarkin men använder Du i mindre utsträckning uppåt, vilket också uttrycks i ett något större bruk av Ni uppåt.

Mer intressant är att män tilltalas Du oftare än kvinnor, 77% mot 60% om Den Tilltalade tillhör samma samhällsställning, 61% mot 49% till Den Tilltalade i högre samhällsställning och 76% mot 61% till Den Tilltalade i lägre samhällsställning.

Samtidigt framgår av tabellen att om Den Tilltalade uppfattas vara i samma eller lägre samhällsställning som Den Talande är likgiltigt för användningen av Du. Man säger Du i lika hög grad; 77% och 76% av intervjupersonerna säger Du till Den Tilltalade i samma och lägre samhällsställning. Till kvinnor är motsvarande andel 60% och 61%.

Man är däremot mindre benägen att säga Du till Den Tilltalade i högre samhällsställning. 61% av intervjupersonerna säger Du till en person i högre samhällsställning jämfört med 77% och 76% till Den Tilltalade i samma eller lägre samhällsställning.

Till kvinnor i högre samhällsställning säger 49% Du mot 60% och 61% om Den Tilltalade har samma eller lägre samhällsställning som Den Talande.

Beror oftare förekommande Du till män på att män eller kvinnor i mindre grad säger Du till kvinnor, eller att både män och kvinnor i mindre utsträckning säger Du till kvinnor än till män?

Följande tabell ger svaret:

A. Män till män

C. Kvinnor till kvinnor

Samma samh.
ställn.
%

Högre samh.
ställn.
%

Lägre samh.
ställn.
%

Samma samh.
ställn.
%

Högre samh.
ställn.
%

Lägre samh.
ställn.
%

Du

Ni

Övriga

84

14

2

68

22

10

83

13

4

Du

Ni

Övriga

57

23

20

52

27

21

65

23

12

B. Män till kvinnor

D. Kvinnor till män

Samma samh.
ställn.
%

Högre samh.
ställn.
%

Lägre samh.
ställn.
%

Samma samh.
ställn.
%

Högre samh.
ställn.
%

Lägre samh.
ställn.
%

Du

Ni

Övriga

54

20

26

45

25

30

54

20

26

Du

Ni

Övriga

70

23

7

54

32

14

69

22

9

 

Tabellen stöder det tredje antagandet. Både män och kvinnor säger Du till kvinnor i mindre utsträckning än till män. Andelen Du är högre i deltabell A än i B, och högre i deltabell C än i D.

Man kan också se av tabellen att det för männen är av större betydelse än för kvinnorna om den tilltalade är man eller kvinna, då andelen Du i tabell A jämfört med andelen Du i tabell 8 är större än andelen Du i tabell C jämfört med D (84-54=30%, 68-45=23%, 83-54=29% jämfört med 70-57=13%, 54-52=2% och 69-65=4%).

 

Ålder, samhällsklass och tilltal

Intervjupersonerna har indelats i två åldersgrupper: under 40 år och över 40 år. Ålderns inverkan på benägenheten att säga Du enligt fråga 1 och 2 framgår av tabell 3.

A. Talande under 40 år till man

D. Talande över 40 år till man

Samma samh.
ställn.
%

Högre samh.
ställn.
%

Lägre samh.
ställn.
%

Samma samh.
ställn.
%

Högre samh.
ställn.
%

Lägre samh.
ställn.
%

Du

Ni

Övriga

92

7

1

84

14

2

92

7

1

Du

Ni

Övriga

64

28

8

41

38

21

63

26

1

B. Talande under 40 år till kvinnor

C. Talande över 40 år till kvinnor

Samma samh.-
ställ-
ning
%

Högre samh.-
ställ-
ning
%

Lägre samh.-
ställ-
ning
%

Samma samh.-
ställ-
ning
%

Högre samh.-
ställ-
ning
%

Lägre samh.-
ställ-
ning
%

Du

Ni

Övriga

85

10

5

77

14

9

84

11

5

Du

Ni

Övriga

38

30

22

25

36

39

40

33

27

Intervjupersoner som är yngre än 40 använder Du i högre utsträckning än personer över 40. Ser vi t ex på andelen yngre personer som säger Du till personer i samma samhällsställning som de själva finner vi att 92% säger Du till män och 85% Du till kvinnor. Bland äldre personer är motsvarande andelar 64% och 38%.

Ni används också i högre utsträckning av personer över 40 år än av personer under 40 år.

Till kvinnor används Du, Ni och övriga tilltalsformer av personer över 40 i ungefär lika hög utsträckning.

Åldern hos de som tilltalar påverkar således valet av tilltalsorden. Men åldern hos den tilltalade påverkar också tilltalsformen. Sifo undersökte tilltalsordet till personer avsevärt äldre än intervjupersonen och tilltalsordet till tonåringar.

 

%

"Hur tycker Ni det är lämpligt att tilltala en obekant kvinnlig person som är avsevärt äldre än Ni själv?"

Du

Ni

Övriga

10

45

45

"Hur tycker Ni det är lämpligt att tilltala en obekant manlig person
som är avsevärt äldre än Ni själv?"

Du

Ni

Övriga

16

49

35

"Säger Ni vanligen Du eller Ni till en obekant tonåring?"

Du

Ni

Vet ej

95

4

1

Om den tilltalades ålder är avsevärt högre än den talandes är det få personer som använder Du, 10% till kvinnor och 16% till män.

Däremot säger man i de allra flesta fall Du till avsevärt yngre personer, nämligen tonåringar.

Detta resultat har säkert till stor del sin förklaring i att den talande är medveten om den förändring i bruket av tilltalsformer som skett, och alltså utgår från att avsevärt äldre personer föredrar Ni eller övriga tilltalsformer framför Du, medan ungdomar är vana vid och föredrar Du. Men vi kan också dra en paralell till språkbruket förr i tiden, då Du användes av vuxna till barn och Ni av barn till vuxna.

Ovanstående undersökningsresultat visar tydligt att en rad faktorer påverkar tilltalsformen. Både variabler såsom kön, ålder och samhällsställningen hos den talande och den tilltalade påverkar tilltalsformen.

 

Utvecklingen över tid

Med hjälp av intervjuundersökningen 1957 kan vi jämföra tilltalsformernas förändring. Frågorna som ställdes 1957 och 1974 har visserligen inte exakt samma lydelse men är relativt likartade. Kvinnor har i denna undersökning inte tillfrågats om tilltalsorden till män, vilket vi beklagar (kanske detta faktum reflekterar dåtidens könsrollstänkande).

Följande frågor ställdes 1957:

  1. "Hur brukar Ni tilltala en obekant manlig person som verkar vara i samma ålder som Ni själv och tillhöra arbetarklassen (respektive de bättre situerade)?"
  2. "Hur brukar Ni tilltala en obekant kvinnlig person som verkar vara i samma ålder som Ni själv och tillhöra arbetarklassen (respektive de bättre situerade) när Ni inte kan avgöra om hon är gift eller ogift?"


Män

till "bättre situerade" män
1957
%



Män
till arbetare
1957
%

Talande
till "bättre
situerade"
kvinnor
1957
%


Talande

till kvinnor i arbetarklassen
1957
%

Du

Ni

Övriga

21

44

35

56

30

14

1

32

61

13

35

52

 I nedanstående tabell jämför vi situationen 1957 och 1974.

Män till män 1957 och 1974
efter den tilltalades samhällsställning

1957

1974

Hög
%

Låg
%

Hög
%

Låg
%

Du

Ni

Övriga

21

44

35

56

30

14

68

22

10

83

13

4

Alla talande till kvinnor 1957 och 1974
efter den tilltalades samhällsställning

1957

1974

Hög
%

Låg
%

Hög
%

Låg
%

Du

Ni

Övriga

7

32

61

13

35

52

49

27

26

61

22

18

Av båda tabellerna framgår att Du som tilltalsord till både män och kvinnor kraftigt ökat sedan 1957. 1957 användes Du (av män) i 2 fall av 10 då den tilltalade ansågs tillhöra "de bättre situerade"; 1974 användes Du till en man i högre samhällsställning i 7 fall av 10. Till en manlig arbetare användes 1957 tilltalsordet Du i nästan 6 fall av 10 medan motsvarande andel år 1974 var 8 fall av 10.

Det har alltså främst skett en ökning av duandet vid tilltal av personer i högre samhällsställning; det är också här som det funnit utrymme för en kraftig ökning.

Tilltalsorden till kvinnor har också kraftigt förändrats sedan 1957. Den ökade användningen av Du (från 7 till 49% till kvinnor i högre samhällsställning) motsvaras av framför allt en minskning av övriga tilltalsformer (från 61 och 52% 1957 till 26 och 18% 1974).

 

Sammanfattning

Det råder ingen tvekan om att tilltalsordet Du nått en dominerande ställning. Du har således ersatt andra tilltalsformer. Ni förekommer dock fortfarande i relativt hög utsträckning framför allt vid tilltal av en person som är avsevärt äldre än den som tilltalar.

Kvinnor tilltalades mycket sällan Du för 20 år sedan; vanligast var andra tilltalsformer, såsom fröken, damen och frun.

Yngre personer använder oftare Du än äldre, och män tilltalas oftare Du än kvinnor. Män tycks också föredra att bli duade i högre grad än kvinnor.

Än så länge kan det svenska ordet Du till sin karaktär inte jämföras med engelskans "You" men om ytterligare något eller några decennier kanske Ni och övriga tilltalsformer kommer framstå som relikter från en svunnen tid.

 

* * * * * * *

 

(c) SIFO. INDIKATOR ger opinionsledare och personer i ansvarsställning upplysningar om det rådande opinionsläget och förändringar i samhället. Eftertryck är förbjudet — detta gäller även kopiering och elektrostencilering. Prenumerant får offentligt åberopa enstaka siffror, men brevet får ej ordagrant citeras eller avtryckas i massmedia.

Siffermaterialet är vanligen hämtat från SIFOs s k veckobussar, de kontinuerliga intervjuundersökningar som SIFO gör kring vartannat veckoskifte med ett representativt riksurval av befolkningen i åldern 18-75 år. De baseras på 1.000 intervjuer. Om annan tidpunkt ej angives har intervjuerna gjorts veckorna före utgivningen. De frågor som redovisas är ställda på SIFOs bekostnad och ansvar och gjorda enbart för INDIKATOR.

Uppgifter från utlandet kommer från instituten tillhörande Gallup International där SIFO är exklusiv svensk representant. Genom denna organisation kan undersökningar i 33 länder i alla världsdelar utföras.

SIFOs INDIKATOR utkommer oregelbundet. Prenumerationsavgiften, kronor 125, gäller för fem konsekutiva nummer, insättes på postgiro 507350-7, bankgiro 481-3531, SIFO, Box 131, 162 12 Vällingby 1. Lösnummer: kronor 40.

Ansvarig utgivare: Hans L Zetterberg
Reprinted by permission