Stockholm i juni 1974
Förtroendet för riksdagen
% |
|
Stort förtroende |
20 |
Varken stort eller litet |
39 |
Föga förtroende |
30 |
Tveksam, vet ej |
10 |
|
Större intresse för politik |
Mindre intresse för politik |
Stort förtroende |
2 |
17 |
Varken stort eller litet |
32 |
42 |
Föga förtroende |
36 |
28 |
Tveksam, vet ej |
4 |
12 |
|
Under |
Över |
Stort förtroende |
13 |
25 |
Varken stort eller litet |
47 |
34 |
Föga förtroende |
32 |
29 |
Tveksam, vet ej |
8 |
12 |
Partiernas väljare har reagerat på frågan något olika beroende på hur riksdagen förverkligat deras partiers önskemål:
m |
fp |
c |
s |
vpk |
|
Stort förtroende |
8 |
18 |
10 |
32 |
22 |
Varken stort eller litet |
36 |
41 |
43 |
39 |
37 |
Föga förtroende |
52 |
29 |
40 |
16 |
31 |
Tveksam, vet ej |
4 |
13 |
8 |
13 |
10 |
Riksdagen blev genom valutslaget 1973 en mycket intressant politisk arena och mäktigare i förhållande till regeringen än på mycket länge. Men detta blev inte till fördel för riksdagens ställning i opinionen utan till nackdel. En omedelbar orsak till detta är de välpublicerade lottningarna, feltryckningarna på voteringsknapparna, skolken och kvittningsmisstagen. När t.ex. en i botten djupt moralisk fråga som bedömningen av handläggningen av IB-affären avgörs genom lottning i riksdagen är det förklarligt att förtroendet för beslutsmekanismen råkar i gungning. En annan orsak kan vara den svenska allmänhetens ovana att öppet se kompromisser växa fram i riksdagen. Det i decennier så stabila politiska läget med socialistisk riksdagsmajoritet har gjort att allmänheten ser med förvåning på de jämkningar som är normal arbetspraxis i alla parlament där inget parti har absolut majoritet och regeringen gör upp med än det ena, än det andra partiet för att få majoritet. En tredje orsak kan vara att de egentliga besluten i viktiga politiska frågor numera inte alltid äger rum genom kontakter mellan riksdagspartierna utan i kontakter mellan regeringen och arbetsmarknadens organisationer. Denna maktförskjutning till riksdagens nackdel var väl illustrerad när de intervjuade i maj 1974 besvarade SIFO:s fråga. Samtidigt pågick de s.k. Haga-överläggningarna om den ekonomiska politiken. Dessa överläggningar resulterade i en överenskommelse mellan socialdemokraterna och folkpartiet återförsäkrad i de stora löntagarorganisationerna, vilken infördes som en slags diktamen till ett av riksdagens tunga utskott.
|
Stort förtroende för riksdag |
Varken stort eller litet förtroende |
Föga förtroende för riksdag |
Nyval önskvärt |
46 |
55 |
67 |
Nyval icke önskvärt |
48 |
34 |
24 |
Vet ej |
5 |
11 |
9 |
|
Socialdemokrater och folkpartister med: |
||
stort förtroende för riksdag |
varken stort eller litet förtroende |
föga förtroende för riksdag |
|
Nyval önskvärt |
43 |
51 |
64 |
Nyval icke önskvärt |
50 |
37 |
31 |
Vet ej |
7 |
12 |
5 |
Trots att riskerna för det egna partiet är uppenbara ville de socialdemokrater och folkpartister som förlorat förtroendet for riksdagen gärna ha ett nyval.
Svenskarnas attityder till sin riksdag torde f.n. inte vara mer positiva an danskarna till sin. Därmed är inte sagt att vi går mot samma politiska kaos som i Danmark. I Sverige finns ännu oprövade regeringsalternativ, här finns inte känslan att alla partier och politiker är hopplöst komprometterande, vi har en blomstrande ekonomi, och vi har inte haft en uppslitande strid om den europeiska marknaden. Men ett av elementen i ett fungerande folkstyre saknas f.n. i Sverige: förtroendet för riksdagen.