Årgång 2
Stockholm i november 1968

PERSONLIGT OCH KONFIDENTIELLT

 

Borgerlighetens kris: Folket mot funktionärerna

 

Valet 1968 gällde regeringsmakten och gav ett helt entydigt utslag. Däremot gav valet inget klart besked om hur väljarna ser på oppositionens framtid. Partiuttalanden, remissdebatten och de borgerliga tidningarnas ledarkommentarer efter valet har visat att de tre borgerliga partierna tonar ned talet om sin samverkan och skärper de egna profilerna. Hur överensstämmer partikansliernas och partiledarnas hållning här med opinionen inom partileden? Svaret är: Mycket illa.

Före valet ansåg 87 proc av högersympatisörerna att det var viktigare att borgerligheten som sådan gick framåt än att det egna partiet gjorde det. 80 proc av folkpartisterna och 64 proc av centerpartisterna såg saken på samma sätt för sina partier (INDIKATOR 5 september 1968). De borgerliga funktionärerna med partitradition, kabinettsposter och partistöd att bevaka såg inte saken lika enkelt. Oppositionspartierna tog långt flera väljare från varandra än från regeringspartiet (INDIKATOR juli 1968).

Opinionen i partileden har nu ilsknat till en del över detta sakernas tillstånd, vilket framgår av svaren på nedanstående fråga som ställdes till högerpartiets, folkpartiets och centerpartiets sympatisörer.

"Antag att i nästa val ... partiet hade splittrats i två grupper med var sin lista av kandidater, en lista med ... partiets nuvarande ledare och riksdagsmän och en annan lista med politiker som vill upplösa partiet för att gå samman med likasinnade inom de andra borgerliga partierna för att bilda ett gemensamt borgerligt parti. Vilken lista skulle ni personligen välja, den med den nuvarande ledaren och riksdagsmännen eller den med de politiker som vill upplösa ... partiet för att gå samman med likasinnade inom andra borgerliga partier?"

Höger-
partiet
%

Folk-partiet
%

Center-partiet
%

Skulle välja listan med nuvarande ledaren och riksdagsmännen

28

34

63

Skulle välja listan med de politiker som vill upplösa ... partiet för att gå samman med likasinnade inom andra borgerliga partier

54

48

24

Tveksam, vet ej

17

19

13

(Baserat på tre veckobussar i november)

Det finns alltså en viss revoltstämning hos den borgerliga allmänheten, särskilt inom högern och folkpartiet. Det är omöjligt att säga om den kommer att leda till den önskade borgerliga förnyelsen eller till sin egen motsats: en ytterligare uppsplittring av oppositionen. Kanske revoltstämningen helt enkelt dör ut i brist på organisation och ledning.

Under valrörelsen började Palme alltmer uppfattas som Erlanders efterträdare. Opinionen om Palme visar färre tveksamma än för ett år sedan och förtroendet för honom inom hans parti har ökat något.

"Bland de efterträdare som nämns till Tage Erlander, när denne en gång avgår som ledare för socialdemokraterna, förekommer ofta Olof Palme, Gunnar Sträng och Krister Wickman. Vilken skulle ni föredra?"

Socialdemokrater

Maj
1968
%

Aug.
1968
%

Sept. 1968
före valet
%

Palme
Sträng
Wickman
Tveksam

35
10
45
10

37
11
44
8

41
18
34
7

(Baserat på två veckobussar maj och augusti
och en veckobuss i september)

 

"Tycker Ni att Olof Palme inger stort förtroende, varken stort eller litet förtroende eller föga förtroende?"

Alla

Social-demokrater

Sept.
1967
%

Okt.
1967
%

Sept.
1967
%

Okt.
1968
%

Stort förtroende
Varken eller
Föga förtroende
Vet inte

24
30
30
16

28
30
36
6

42
33
15
10

49
32
16
3

(Baserat på två veckobussar vid vardera tillfället)

I hela landet är det ungefär dubbelt så många som hyser "stort förtroende" för Erlander som för Palme. Å andra sidan är det dubbelt så många som hyser stort förtroende för Palme som för Holmberg eller för Wedén. För Hedlund hyser emellertid dubbelt så många stort förtroende som för Palme. En valrörelse i vilken Hedlund leder oppositionen och Palme leder regeringen skulle onekligen bli mycket spännande.

 

Civilt och militärt motstånd

Sovjets ockupation av Tjeckoslovakien gav allmänheten för första gången en klar bild via TV och tidningar av civilt motstånd mot en stormakt. Under senare tid har även en debatt förts i olika media om utbildning i ickevåldsmetoder. SIFO ställde följande fråga, vilken vi hoppas kunna upprepa med regelbundna mellanrum:

"Man talar ibland om militärt och civilt motstånd. Civilt mot-stånd är när befolkningen opponerar sig mot en främmande makt genom ickevåldsmetoder — man genomför t.ex. demonstrationer, man strejkar, vägrar utföra fiendens order, vägrar samarbeta, men man använder sig inte av våld, attentat, skjutningar etc. Militärt motstånd är när man för krig med skjutvapen, bomber etc.

Vilket motstånd tycker Ni Sverige bör välja om vi anfalles av en stormakt?
Svara med hjälp av det här kortet."


Allt militärt och civilt motstånd vi förmår
Mest militärt men också visst civilt motstånd
Mest civilt men också visst militärt motstånd
Endast civilt motstånd
Endast militärt motstånd
Varken militärt eller civilt motstånd
Tveksam, vet ej

%
49
13
9
10
6
6
8

(Baserat på två veckobussar i november)

Svaren "endast civilt motstånd" och "mest civilt motstånd" omfattas av sammanlagt 19 proc. Det är ingen skillnad mellan män och kvinnor på denna punkt men bland dem som är under 40 år är siffran 23 proc mot 16 bland de äldre.

Det förslag som nu debatteras inom högern att ändra partiets namn till "samlingspartiet" kommer inte riktigt tillrätta med opinionsklimatet. I oktober tyckte av 105 intervjuade högermän 53 proc att det gamla namnet "högerpartiet" var bäst, 36 proc att "samlingspartiet" var bäst och 10 proc var tveksamma. Det kan alltså bli många som inte trivs med tanken på ett profilparti med samlingstanken så att säga inbyggd i profilen.

En ökad andel tycker Holmberg bör avgå. Var femte folkpartist vill att Wedén skall gå.

 

Febr-april 1967

Oktober
1968

Egna partiet

"I dagens politiska läge tycker Ni det är lämpligt att Holmberg sitter kvar som ledare för högern, eller bör han avgå och ge plats för en efterträdare från sitt parti?"

Sitta kvar
Avgå
Vet ej, ej svar

 

%
96
2
2

%
73
22
5

"I dagens politiska läge tycker Ni det är lämpligt att Wedén sitter kvar som ledare för folkpartiet, eller bör han avgå och ge plats för en efterträdare från sitt parti?"

Sitta kvar
Avgå
Vet ej, ej svar

 

%
71
20
9

(Baserat på två veckobussar vid vardera tillfället)

 

Generationsskiften hos centern och socialdemokraterna

Av efterkrigstidens partiledare återstår efter hr Ohlins avgång endast hr Erlander och hr Hedlund. Upprepade undersökningar visar att båda i sällsynt grad har folkets förtroende långt utanför de egna partigränserna (INDIKATOR 18 september 1968). Båda har aviserat sin avgång till nästa år. Motståndet mot att de går har emellertid ökat:

 

Febr-april 1967

Oktober
1968

Egna
par-
tiet

Hela riket

Egna
par-
tiet

Hela riket

"I dagens politiska läge tycker Ni det är lämpligt att Hedlund sitter kvar som ledare för centerpartiet, eller bör han avgå och ge plats för en efterträdare från sitt parti?"

Sitta kvar
Avgå
Vet ej, ej svar

 %
73
19
8

 

%
87
9
4

 

"I dagens politiska läge tycker Ni det är lämpligt att Erlander sitter kvar som statsminister, eller bör han avgå och ge plats för en efterträdare från sitt parti?"

Sitta kvar
Avgå
Vet ej, ej svar

%
50
39
11

%
38
46
16

%
56
40
4

%
73
11
16

(Baserat på tre veckobussar 1967 och två veckobussar 1968)

Nutida valrörelser gör uppfattningen av partiledarens person i hög grad avgörande: man tycker man ger rösten åt partiledare man ser i TV-rutan. Högern och folkpartiet förlorade valet huvudsakligen därför att de misslyckades i dessa personfrågor (INDIKATOR 18 september 1968). De borgerligas långa år i opposition har kanske påverkat rekryteringsbasen till ledarposterna: ledarkandidater som fyller kraven tycks vara sällsynta .Skall centern drabbas av samma svårigheter när hr Hedlund avgår? Ingen efterträdare är känd bland allmänheten. Endast var tredje eller fjärde kan ange att Johannes Antonsson tillhör centerpartiet eller att Torbjörn Fälldin gör det.

 

Aga

Den inställning till aga som omfattas av den överväldigande majoriteten av barnpsykologer och barnläkare vinner sakta terräng bland allmänheten.

"Anser Ni att det ibland är nödvändigt att tillgripa aga i hemmet för att uppfostra barnen eller tycker Ni att föräldrarna alltid borde klara uppfostran ändå?"

1965
%

1968
%

Nödvändigt att tillgripa aga ibland

Föräldrarna borde alltid klara uppfostran ändå

Tveksam, vet ej

53

35


12

42

54


4

(Baserat på 2500 intervjuer 1965 och 1200 i oktober 1968)

 

Jämlikhetsfrågor i familjelagstiftningen

F.n. finns ingen arvsrätt för utomäktenskapliga barn från fadern såvida fadern inte vidtar särskilda åtgärder. Ej heller finns pension för änklingar av det slag som finns för änkor. Allmänheten tycker detta är fel.

"Tycker Ni det är rätt eller fel att utomäktenskapliga barn automatiskt får ärva sin mor?"

Rätt
Fel
Tveksam, vet ej

%
96
2
3

"Tycker Ni det är rätt eller fel att utomäktenskapliga barn inte automatiskt får ärva sin far?"

Rätt
Fel
Tveksam, vet ej

%
11
82
8

"Tycker Ni det är rätt eller fel att det finns en allmän pension för de som blir änkor?"

Rätt
Fel
Tveksam, vet ej

%
95
2
3

"Tycker Ni det är rätt eller fel att det inte finns en allmän pension för de som blir änklingar?"

Rätt
Fel
Tveksam, vet ej

%
20
69
11

(Baserat på två veckobussar i oktober)

 

Inomhusdemonstrationer

"Tycker Ni att missnöjda grupper i samhället skall ha rätt att demonstrera genom att ockupera byggnader och vägra lämna dem, för att göra sina krav hörda?"

Ja
Nej
Tveksam, vet ej

%
8
88
4

(Baserat på två veckobussar i oktober)

12 proc av de som är under 40 år vill tillåta dylika demonstrationer och 5 proc av de äldre.

 

* * * * * * *

(c) 1968 SIFO. INDIKATOR ger opinionsledare och personer i ansvarsställning upplysningar om det rådande opinionsläget och förändringar i samhället. Eftertryck är förbjudet — detta gäller även kopiering och elektrostencilering. Prenumeranter får offentligt åberopa enstaka siffror, men brevet får ej ordagrant citeras eller avtryckas i massmedia. Siffermaterialet är vanligen hämtat från SIFOs s .k. veckobussar, de kontinuerliga intervjuundersökningar som SIFO gör kring varje veckoskifte med ett representativt riksurval av 600 svenskar i åldern 18-80 år. De frågor som redovisas är ställda på SIFOs bekostnad och ansvar och gjorda enbart för INDIKATOR. Uppgifter från utlandet kommer från Gallup-instituten i resp. länder. SIFO är svensk representant i Gallup International och kan genom denna organisation utföra undersökningar i 31 länder i alla världsdelar. SIFOs INDIKATOR utkommer fem gånger om året. Extra brev kan förekomma i perioder med stora strömkantringar i opinionen. Prenumerationsavgiften, kr. 125:-, insättes på postgiro 507350, SIFO AB, Box 7207, 103 84 Stockholm 7.

Ansvarig utgivare: Hans L. Zetterberg
Reprinted by permission