Indikator 1968:[1]. Erlanders efterträdare, Säkerhetspolisen, Stormakterna, Världsinflationen, Levnadsstandarden, Anspråk och inkomst, Oro för arbetslöshet, U-hjälpen, Partibyte sedan 1966 års val

Årgång 2
Stockholm i januari 1968

PERSONLIGT OCH KONFIDENTIELLT

Erlanders efterträdare

		`Social- demokrater %`	`Alla partier %`
`"Om ett år kommer Tage Erlander förmodligen att avgå som ledare för socialdemokraterna. Bland hans efterträdare nämns ofta Olof Palme, Gunnar Sträng och Krister Wickman. Vilken skulle ni föredra?"`	`Palme Sträng Wickman Tveksam`	`32 19 40 9`	`21 21 37 21`
`(Baserat på 1200 intervjuer)`

På en tidigare fråga om vilket parti Wickman tillhör svarade 69% rätt (72% av socialdemokraterna svarade rätt).

Säkerhetspolisen

`"Har ni hört talas om Säpo?"`	`Ja Nej Tveksam`	`83 13 4`
`"Vad betyder Säpo?"`	`Rätt svar Fel svar`	`70) 30)`
`*) Av alla som hört talas om Säpo`
`"Anser ni att Sverige behöver en säkerhetspolis?"`	`Ja Nej Tveksam`	`89 5 6`
`"Tror ni att de flesta personer som säkerhetspolisen (Säpo) intresserar sig för blivit rättvist behandlade eller tror ni att de flesta blivit orättvist behandlade?"`	`Rättvist Orättvist Tveksam`	`59 13 28`
`"Anser ni att kommunister i Sverige är en säkerhetsrisk?"`	`Ja, stor risk Ja, viss risk Nej Tveksam`	`7 25 52 16`
`(Baserat på 1200 intervjuer)`

Stormakterna

`"Tror ni att 1968 (1966, 1967) kommer att bli ett år under vilket Amerikas (Rysslands, Kinas) makt i världen ökar eller ett år under vilket Amerikas (Rysslands, Kinas) makt i världen minskar?"`	`Makten ökar för:` `Amerika Ryssland Kina`	`Nyåret 1966 %`	`Nyåret 1967 %`	`Nyåret 1968 %`
		`36 33 -`	`30 30 49`	`18 40 47`
`(Baserat på 1200 intervjuer nyåret 1968)`

Det har blivit allt färre som tror att USA kommer att öka sin makt.

Världsinflationen

`"Tror ni att 1968 kommer att bli ett år med stigande priser eller ett år med sjunkande priser?"`
	`Sve-rige %`	`Norge %`	`Tysk-land %`	`Eng-land %`	`Frank-rike %`	`Schweiz %`	`Hol-land %`	`Ita-lien %`	`USA %`
`Stigande Sjunkande Vet inte`	`75 12 13`	`84 4 12`	`65 14 21`	`89 3 8`	`87 4 9`	`76 15 9`	`81 3 16`	`66 10 24`	`90 6 4`
`(Baserat på 1200 intervjuer i Sverige nyåret 1968)`

Levnadsstandarden

`"På det hela taget skulle ni säga att er levnadsstandard — d.v.s. vad ni kan köpa eller göra — ökar, minskar eller förblir densamma år 1968 (1967)?"`	`Ökar Minskar Samma, vet inte`	`Sverige`
		`Nyåret 1967 %`	`Nyåret 1968 %`
		`17 13 70`	`17 15 68`

`1968`	`Norge %`	`Tysk-land %`	`Eng-land %`	`Frank-rike %`	`Schweiz %`	`Hol-land %`	`Ita-lien %`	`USA %`
`Ökar Minskar Samma, vet inte`	`27 6 67`	`25 15 60`	`30 29 41`	`20 34 46`	`37 7 56`	`26 40 34`	`24 13 63`	`63 10 27`
`(Baserat på 1200 intervjuer i Sverige nyåret 1968)`

I Sverige är det färre som har känslan att deras levnadsstandard ökar än i de övriga undersökta industriländerna.

Anspråk och inkomst

`"Hur stor inkomst per vecka tycker ni att en fyrapersoners familj (man, hustru och två barn) behöver för sin hälsa och bekvämlighet? Är er egen familjeinkomst (med hänsyn till antalet familjemedlemmar) större än denna inkomst, mindre än den, eller ungefär densamma som denna inkomst?"`
	`Sverige`	`Norge`	`Tyskland`	`England`	`Schweiz`	`Holland`
`Behövlig veckoinkomst (i US-Dollars)`	`104`	`60`	`64`	`51`	`68`	`40`
`Egen inkomst är:` `– större – mindre – samma, vet ej`	`%` `31 31 38`	`%` `40 28 32`	`%` `38 22 40`	`%` `26 35 39`	`%` `54 22 24`	`%` `42 18 40`
`(Baserat på 1200 intervjuer i Sverige nyåret 1968)`

Anspråk kan öka snabbare än medlen att förverkliga dem.

Svenskens anspråk på levnadsstandard är högre ställda och den behövliga inkomsten att förverkliga dem är större än vad andra européer anser sig behöva. I Sverige liksom genomgående i västvärlden tycker omkring en tredjedel av befolkningen att de har mindre inkomst än vad anspråken på familjens hälsa och komfort kräver. Att ha högre anspråksnivå än faktisk levnadenivå leder vanligen till missnöje, oavsett om levnadsnivån är hög eller låg.

Oro för arbetslöshet

`"Tror ni att 1968 (1967) kommer att bli ett år med full sysselsättning eller ett år med ökande arbetslöshet?"`	`Full sysselsättning Ökande arbetslöshet Vet inte`	`Sverige`
		`Nyåret 1967 %`	`Nyåret 1968 %`
		`28 61 11`	`12 79 9`

`1968`	`Norge %`	`Tysk-land %`	`Eng-land %`	`Frank-rike %`	`Schweiz %`	`Hol-land %`	`Ita-lien %`	`USA %`
`Full sysselsättning Ökande arbetslöshet Vet inte`	`57 24 19`	`34 39 27`	`19 58 23`	`12 73 15`	`72 21 7`	`13 71 16`	`32 31 37`	`60 30 10`
`(Baserat på 1200 intervjuer i Sverige nyåret 1968)`

Hoppet om full sysselsättning sjönk i Sverige från nyåret 1967 till nyåret 1968 från 28 till 12%, vilket är den lägsta siffran (tillsammans med Frankrikes och Hollands) i ett antal ledande industriländer.

U-hjälpen

"Anser ni att vi bör öka anslagen till de underutvecklade länderna eller bör vi hålla anslagen oförändrade eller bör vi minska anslagen?"

Öka Oförändrade Minska Tveksam

1961 %

1966 %

1968 %

24 55 9 12

34 45 12 9

34 49 11 6

	`Bostadsort`			`Socialgrupp`
	`Stor- städer %`	`Övriga städer %`	`Köping, lands-bygd %`	`Högre yrkes-klass I %`	`Högre medel-klass IIA %`	`Lägre medel-klass IIB %`	`Arbetar klass III %`
`Öka Oförändrade Minska Tveksam`	`40 43 12 5`	`34 45 13 8`	`32 55 9 4`	`62 27 2 9`	`37 46 12 5`	`36 48 13 3`	`27 56 12 5`

	`Parti`
	`Höger- partiet %`	`Folk- partiet %`	`Center- partiet %`	`Social- demokrater %`	`Vänster- partiet kommunist- erna %`
`Öka Oförändrade Minska Tveksam`	`34 50 13 3`	`39 43 11 7`	`35 50 12 3`	`33 54 9 4`	`48 34 8 10`
`(Baserat på 1200 intervjuer 1968)`

Opinionen att öka u-hjälpen är fortfarande tre gånger så vanlig som att minska hjälpen och har inte ändrats sedan 1966.

Partibyte sedan 1966 års val

Tabellen anger slutresultatet efter fullbordade partibyten, d.v.s. nettot av in- och utflöde för varje parti. Den är uträknad med flödesanalys och avser endast dem som röstade 1966.

`Högerpartiet Folkpartiet Centerpartiet Socialdemokraterna Vänsterpartiet kommunisterna` `KDS`	`Valet 1966 %`	`Andra kvar-talet 1967 %`	`Tredje kvar-talet 1967 %`	`Oktober 1967 %`	`November 1967 %`	`December 1967 %`	`Januari 1968 %`
	`16.5 17.9 15.1 42.3 6.4` `1.8`	`-0.1 +0.6 +0.7 -0.9 -0.1` `-0.1`	`-0.3 +0.6 +0.9 -0.8 -0.3` `-0.1`	`+0,7% -0,4% +0,7% -1,1% +0,1%` `+0,1%`	`-0,6% +0,9% +0,2% -1,4% +0,7%` `+0,1%`	`-0,2% +1,1% -0,2% -1,1% +0,3%` `+0,2%`	`+0,4% +0,4% +0,2% -1,1% +0,1%` `-0,1%`
`(Antal intervjuer)`		`(5455)`	`(2400)`	`(1797)`	`(1800)`	`(1800)`	`(1800)`
`Eftertryck av denna tabell är tillåten med angivande av SIFOs nyhetsbrev INDIKATOR som källa.`

* * * * * * *

(c) 1968 SIFO, INDIKATOR ger opinionsledare och personer i ansvarsställning upplysningar om det rådande opinionsläget och förändringar i samhället. Eftertryck är förbjudet — detta gäller även kopiering och elektrostencilering. Prenumeranter får offentligt åberopa enstaka siffror, men brevet får ej ordagrant citeras. eller avtryckas i massmedia.

Siffermaterialet är vanligen hämtat från SIFOs s.k. veckobussar, de kontinuerliga intervjuundersökningar som SIFO gör kring varje veckoskifte med ett representativt riksurval av 600 eller 1200 svenskar i åldern 18-80 år. Alla upplysningar om partiernas ställning i väljarkåren bygger på s.k. flödesanalys, en metod som ger mycket små felmarginaler genom sin förankring i det faktiska valresultatet.

Uppgifter från utlandet kommer från Gallupinstituten i respektive länder. SIFO är svensk representant i Gallup International och kan genom denna organisation utföra undersökningar i 31 länder i alla världsdelar.

SIFOs INDIKATOR utkommer fem gånger om året. Extra brev kan förekomma i perioder med stora strömkantringar i opinionen. Prenumerationsavgiften, kr 125:-, insättes på postgiro 507350, SIFO AB, Box 7207, Stockholm 7.
Reprinted by permission.