14

14 HANS L ZETTERBERG

flikt i motivation här, åtminstone när arbetet är organiserat på traditionellt sätt. (“Man skall inte skämma bort företagsledningen och riskera inskränkningar i vår personal.”) Det är viktigt att konstatera att konflikten ligger i organisationen av arbetet och inte är ett uttryck för att en del medarbetare är ambitiösa och andra lata.

Max Weber, den främste av det tidiga 1900-talets sociologer, observerade att vissa yrkesgrupper med olika position i samhället och olika läge på marknaden utvecklade distinkta livsstilar både i och vid sidan av sin yrkesutövning. Han beskrev och analyserade en rad sådana grupper: hovmän, preussiska junkrar, romerska bönder, kinesiska mandariner, officerare, olika prästerskap, städernas gillesbröder, kapitalister, akademiker, statliga ämbetsmän etc. En genomgående iakttagelse var att dessa grupper utvecklade särskiljande livsstilar, fann mening, stolthet och motivation i sina livsstilar, och försvarade deras exklusivitet och särprägel mot intrång och kopiering från andra. (“Han ska bli ingenjör, eller civilingenjör som han alltid säger. Han har inte börjat på Teknis än men han har fickräknare och han pratar redan som en ingenjör.”)

Weber lär oss något väsentligt: livsstilsgrupperna (tyskans “Stände”, engelskans “status groups”) utgör en dynamisk faktor i samhällets historia. De utvecklar stort engagemang och hamnar ofta i konflikt med varandra. Marx tes att mänsklighetens historia är historien om en allestädes närvarande klasskamp tyckte Weber var en halvsanning. Visst finns klasskonflikter, menade Weber. En stor del av mänsklighetens historia är dock konflikter inte mellan klasser utan mellan livsstilsgrupper. 1 dessa konflikter mellan klasser och mellan livsstilsgrupper uppträder karismatiska ledare som katalysatorer till stora omvälvningar.

 

Tidsandans fluktuationer

Vi har plockat de russin ur kultur- och idéhistorien som är mest i ögonenfallande när man talar om arbete och fritid. Det finns också flera försök av lärda forskare att systematisera kultur- och

14

ARBETE, LIVSSTIL OCH MOTIVATION, Stockholm,  SAF, 1977
Innehåll
    Kap 1: Om arbete och fritid i idéhistoriskt ljus
Arbetets prioritet   Idéhistoriska fragment om arbete och fritid   Tidsandans fluktuationer    
Från trygghetsvärden till frihetsvärden   
Kap 2    Kap 3    Kap 4    Litteratur